Annons
Insändare

Kalmar behöver nya koloniområden med stuglotter

Att odla och att ha ett eget krypin är djupt rotat i oss. Titta bara på alla prunkande fönster och balkonger, på barnen som bygger koja under köksbordet för att ha något eget.
Insändare • Publicerad 8 september 2020 • Uppdaterad 14 september 2020
Detta är en insändare i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
”Att odla och att ha ett eget krypin är djupt rotat i oss”, skriver insändarskribenten.
”Att odla och att ha ett eget krypin är djupt rotat i oss”, skriver insändarskribenten.Foto: Arkivfoto

I Kalmar har inte skapats ett enda nytt område för stuglotter sedan 1947 då Berga koloni kom till. Nästan 75 år sedan.

Det är bra att kommunen försöker få lite ordning på odlingslotterna. Samtidigt är många besvikna och irriterade när de måste riva sina byggen. Hur estetiskt avskräckande och regelvidrigt bygget än må vara så har det ändå fungerat som sommarslott för ägaren.

Annons

De samlingar av oordnad bebyggelse vi kan se på odlingslotterna visar att det finns ett behov av någon liten byggnad på tomten. Skydd för regn, för att få lite skugga när solen gassar eller bara lite avskildhet. Skälen kan vara många och kanske inte alltid så uttalade men självklart kan det inte få byggas bortom all kontroll.

Koloniverksamhet skall vara till nytta och glädje för alla, även för dem som promenerar i koloniområdena. När ordningen brister får alla kolonister vara med och bära hundhuvudet.

I Kalmar finns fyra koloniområden med så kallade stuglotter där man kan ha en liten kolonistuga, ett växthus och en redskapsbod. Dessa områden arrenderas som helhet av föreningar på respektive område och ordningen på områdena upprätthålls av föreningarna. De flesta lotter och stugor är mycket välskötta och en prydnad både för kolonierna och för Kalmar. Koloniområdena är populära promenadstråk, till glädje och rekreation för många fler än kolonisterna.

Tanken med kolonilotter, med eller utan stuga, är att de skall vara enkla och att kostnaden inte skall vara ett hinder att skaffa en kolonilott för den som önskar. Som med allting annat är det dock svårt att hålla marknadskrafterna på avstånd när tillgången är mindre än efterfrågan. Man försöker därför införa begränsningar som takpris och hembud men det är inte oproblematiskt. Med en rimlig balans mellan tillgång och efterfrågan fungerar det bäst.

”Fler behöver ha möjlighet att odla”, menar insändarskribenten.
”Fler behöver ha möjlighet att odla”, menar insändarskribenten.Foto: Arkivfoto

Kalmar behöver fler koloniområden med stuglotter. Skall man kunna hålla marknadskrafterna i schack och motverka prisökningen på befintliga koloniområden så behöver också nya områden med stuglotter anläggas. Det byggs mycket bostäder, Kalmar växer och staden förtätas. Grönområden försvinner och ersätts med bebyggelse. Då ökar behovet och betydelsen av att ha tillgång till de gröna oaser som koloniområdena är.

Fler behöver ha möjlighet att odla, fler behöver kunna koppla av i en kolonistuga, vars enormt stora värde ligger i att den är så lättillgänglig. För de allra flesta ligger inte kolonilotten längre bort än att man når den på 10 minuter med cykel. Man behöver inte packa bilen full och åka dit över helgen för att klippa gräs, kupa potatis eller måla fönster. Den finns helt inpå knuten vilket gör den så oerhört värdefull för rekreation.

Inom kolonirörelsen arbetar man med aktuella miljöfrågor till exempel hur man utnyttjar vatten på bästa sätt, hanterar främmande invasiva arter samt användande av kompost med mera. För närvarande pågår också en kampanj för plantering av träd och buskar inför jubileumsåret 2021 då Koloniträdgårdsförbundet firar 100 år, minst tusen träd skall planteras runt om i landet. Många av föreningarna är miljödiplomerade och fler är på gång, även i Kalmar.

Jan-Olov Viklund

Regionordförande och förbundsstyrelseledamot i Koloniträdgårdsförbundet

Annons
Annons
Annons
Annons