Migrationsverket måste göra ett omtag
Under den senaste tiden har Sveriges kristna råd riktat skarp kritik mot Migrationsverket. Kritiken gäller hanteringen av konvertiter som avslöjar stora brister i synen på vad en konversion är. Myndighetens förhållningssätt riskerar människors liv.
Onsdagen den 16 januari firas i Stockholm en ekumenisk förbönsgudstjänst och ljusmanifestation till stöd för konvertiter. Gudstjänsten arrangeras av Sveriges kristna råd. Landets kyrkoledare vill på detta sätt uppmärksamma de brister som finns i Migrationsverkets bedömning av konvertiter i asylprocessen.
I Svenska kyrkan finns riklig erfarenhet av arbete med nyanlända. Genom språkcaféer, barngrupper och gudstjänster sker ett omfattande integrationsarbete i många församlingar. Tillsammans med andra goda krafter bygger vi morgondagens Sverige.
”Hanteringen är inte värdig vårt land. Jag vädjar till myndigheten om ett omtag i beslutsprocesserna för asylsökande konvertiter.”
”Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift.”
Det religiösa ursprunget hos de nyanlända som kommer till våra församlingar varierar. På samma sätt skiftar den tidsrymd under vilken människor deltar i församlingens liv. Några lämnar efter en kortare tid. Andra hittar en livsviktig gemenskap och kommer fram till att de vill döpas för att bli kristna. Dop av asylsökande sker inte lättvindigt utan först efter flera samtal, undervisning och aktivt gudstjänstdeltagande.
Att genom dopet konvertera till kristen tro är ett stort steg. Det kan riskera relationen till familjen. Varsamt tvinnade vänskapsband kan slitas sönder. I vissa fall leder konversionen till trakasserier och förföljelse. Eller till döden. Ändå väljer många att döpas. Så viktig är den kristna gemenskapen, så viktig den nyfunna tron.
Bland Migrationsverkets uppgifter finns att fatta beslut om uppehållstillstånd. I detta sammanhang har man att ta ställning till människors tro och religiösa tillhörighet. Många gånger bedöms inte en konversion som trovärdig. Kritiken från Sveriges kristna råd, som jag delar, kan sammanfattas i tre punkter:
1) Ta hänsyn till aktuell forskning om konversioner. Migrationsverket tycks mena att religiös tillhörighet beror av ett medvetet, intellektuellt val. Forskning visar att det snarare handlar om relationer till andra människor. Ofta kommer både kristet gemenskapsliv och deltagande i riten före den förståndsmässiga reflektionen om vad en ny religiös tillhörighet skulle kunna innebära.
2) Låt inte kunskapskraven stå i fokus. De intyg som präster skriver om dop och engagemang i församlingen tillmäts ”viss betydelse” i många av Migrationsverkets beslut. Intygen är ofta skrivna utifrån djup personkännedom. Ändå väger de lätt i jämförelse med de kunskapsfokuserade intervjuer som Migrationsverket håller med den asylsökande. Få döpta vuxna svenskar skulle klara dessa faktafrågor. Kanske skulle en biskop missa något av svaren.
3) Rikta fokus mot hotbild och skyddsbehov. Antalet förföljda kristna i världen är högre än någonsin. Migrationsverket har beslutat att ingen som utvisas ska behöva dölja sin religiösa övertygelse. Trots det utvisas praktiserande kristna till länder som t.ex. Afghanistan och Irak där de riskerar förföljelse. Ofta hävdar Migrationsverket att det inte är troligt att konversionen är känd i hemlandet. I en digitaliserad värld är detta en orimlig hållning.
Den systematiska brist i synen på konvertiter och konversion som finns hos Migrationsverket kan riskera människors liv. Hanteringen är inte värdig vårt land. Jag vädjar till myndigheten om ett omtag i beslutsprocesserna för asylsökande konvertiter.
Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift.