Annons

Uppsägning ledde till 20 procent mindre närproducerad biogas

Efter att Kretslopp Sydost sagt upp avtalet om hanteringen av hushållens avfall har More Biogas tappat 15-20 procent av produktionen av närproducerad biogas. Men styrelseordförande Kjell Axelsson hoppas att parterna ändå ska nå en uppgörelse för att kunna fortsätta arbeta enligt de ambitioner som fanns från början med ett lokalt kretslopp.
Kalmar län • Publicerad 12 januari 2022 • Uppdaterad 13 januari 2022
För More Biogas har uppsägningen inneburit att produktionen av biogas har minskat med upp till en femtedel.
För More Biogas har uppsägningen inneburit att produktionen av biogas har minskat med upp till en femtedel.Foto: Arkivbild

Som Barometern-OT har berättat lagras just nu matavfall från många av länets hushåll på avfallsanläggningen Moskogen. Detta sedan kommunalförbundet Kretslopp Sydost sagt upp avtalet med More Biogas från årsskiftet.

Den gröna påsen med matavfallet, totalt 7 000 ton på ett år, har malts ner till så kallad slurry på Moskogen. Därefter har den levererats till More Biogas anläggning där avfallet har rötats och blivit till biogas för Kalmar länstrafiks bussar och till biogödsel för lantbrukare.

Annons

Det uppsagda avtalet har alltså medfört att More Biogas har tappat så mycket som uppemot 20 procent av sin produktion av biogas.

– Det är ett avbräck som inte är så roligt, säger Kjell Axelsson.

2013 började More Biogas bygga anläggningen i Mosekrog norr om Kalmar, efter ett initiativ av lantbrukare som redan 2007 började diskutera hur man skulle kunna använda gödselmängderna från gårdarna till att producera biogas och biogödsel. Detta kom att utökas och i dag sker produktionen med hjälp av både gödsel och annat, som till exempel potatisrester och slaktavfall.

– Vi jobbar stenhårt hela tiden med att hitta nya substrat att producera biogas och biogödsel av, säger Kjell Axelsson.

Fram till årsskiftet tog man alltså även emot matavfall från hushållen i de kommuner i länet som ingår i Kretslopp Sydost. Men förhoppningen är att man trots det uppsagda avtalet ska kunna fortsätta samarbetet med kommunalförbundet.

More Biogas har enligt Kjell Axelsson erbjudit sig att fortsätta hämta och ta hand om matavfallet enligt tidigare avtal, utan kostnad för Kretslopp Sydost, men kommunalförbundet har istället valt att lagra matavfallet på Moskogen. Han säger också att More Biogas har erbjudit sig att driva hela efterbehandlingen av matavfallet till slurry, men att man inte har fått något gehör för det. Enligt uppgift skulle man kunna göra det till en lägre kostnad än vad Kretslopp Sydost har när kommunalförbundet tar hand om den processen i egen regi.

Han uppger att man kommer att lämna in anbud i hopp om att få till stånd ett fortsatt samarbete, för att kunna fortsätta producera mer biogas och biogödsel i ett lokalt kretslopp.

”Vi har båda varit överens om, ända från början, att det är ohållbart med plastpåsar”
Kjell Axelsson, styrelseordförande More Biogas

Eftersom Kretslopp Sydost i anbudsunderlaget inte har laglig rätt att formulera några geografiska begränsningar, kan det bli så att matavfallet kan komma att transporteras längre sträckor beroende på vem som vinner upphandlingen.

På småländska höglandet, där kommunalförbundet också är verksamt, har man redan slutfört upphandlingen och från anläggningen Flishult utanför Vetlanda ska matavfallet från de berörda höglandskommunerna transporteras till Tekniska verken i Linköping, en sträcka på cirka 15 mil, till en kostnad på 350 kronor per ton.

Ett problem som både More Biogas och Kretslopp Sydost arbetat mycket med är förekomsten av rester av de gröna plastpåsarna i den biogödsel som har producerats av matavfallet, rester som spridits på åkrar i länet. Trots att en särskild avskiljare har köpts in till Moskogen har man inte helt lyckats bli av med resterna.

Annons

– Vi har båda varit överens om, ända från början, att det är ohållbart med plastpåsar och att de måste ersättas, och jag tror att vi är i mål med det inom ett år, säger Kjell Axelsson.

Kretslopp Sydost kommer inom kort att prova att använda papperspåsar med gröna prickar för att se om de fungerar i processen. De gröna prickarna behövs i och med att man har optisk utrustning som läser av vilken färg det är på påsarna när de sorteras i olika avfallssektioner. Om försöket blir lyckat kommer hushållen att få använda dessa påsar istället för de gröna plastpåsarna.

Åsa BorefurSkicka e-post
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons