Osäkert stöd för höghastighetståg

Regeringen vill öka den ekonomiska ramen för infrastruktur med över 100 miljarder kronor, till 622 miljarder för planperioden 2018-2029. Underhållet av järnvägar höjs från 85 miljarder i nuvarande plan, som räcker till 2025, upp till 125 miljarder.

Behoven av underhåll och rustning av existerande järnvägar avgör byggtakten för höghastighetsbanorna, enligt ministrarna.

Byggandet av banorna beräknas kosta minst 230 miljarder. De pengarna finns inte avdelade än. Johansson säger att ingen tror att allt ska vara klart till 2029, därför blir pengarna en fråga för kommande planer.

Oklart när

Det ska byggas i etapper och i en takt som ekonomin tillåter. Det tidigare målet om att vara klar till 2035 gäller inte längre.

Inga skattehöjningar

Infrastrukturministern räknar med att det reformutrymme som "frigörs" när överskottsmålet ändras ska kunna användas i finansieringen. Tillväxten i ekonomin är god och några skattehöjningar för att betala notan krävs inte, enligt Johansson.

Propositionen har förhandlats fram med budgetpartnern Vänsterpartiet. V-ledaren Jonas Sjöstedt säger att V hade velat ha mer till investeringar och underhåll, men han är ändå relativt nöjd.

Moderaterna har just svängt i frågan och säger nej till höghastighetsbanor. Partiet vill satsa på det som redan finns.

Anna Johansson säger att hon gärna vill ha en bred politisk överenskommelse.

Tidigare har Liberalerna svängt till nej och Sverigedemokraterna motsätter sig också höghastighetståg. Kristdemokraterna och Centern vill ännu bygga men har inte bestämt sig slutligt för ett ja.

Ostlänken först

Centerns trafikpolitiske talesperson Anders Åkesson tolkar regeringens linje som att Ostlänken är den enda sträcka som man nu vet blir av.

Han ifrågasätter om det ökade pengarna för underhåll räcker till att beta av det eftersatta underhåll som järnvägen dras med.

TT