Nya vägar prövas mot trafikolyckor

2015 dog enligt preliminära uppgifter 265 personer i trafiken, vilket tillsammans med antalet svårt skadade utgör en svag minskning jämfört med de senaste åren.

Nollvision fick effekt

Under de svarta åren 1965-1970 förolyckades fem gånger fler människor än i dag, trots att det då fanns färre än hälften så många bilar som nu. 1997 lanserade Sverige en nollvision med mötesfria vägar, fartkameror och väganpassade hastigheter förutom en säkrare bilpark.

Inom loppet av några år på 2000-talet halverades dödssiffran. Frågan är om den utvecklingen kan återupptas.

Nils-Petter Gregersen menar att samhället fokuserar för mycket på tekniska åtgärder och nonchalerar den mänskliga faktorn. Infrastrukturella förbättringar som 2+1-vägar, smart konstruerade rondeller och avgränsade cykelbanor hjälper föga när trafikanter medvetet tar risker såsom att dricka alkohol, köra mot rött eller fingra på skärmar.

Korrekta prioriteringar

Men Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör vid Transportstyrelsen, tycker att prioriteringarna är korrekta.

Fortfarande finns många liv att rädda genom att bygga bort faror, menar Krafft.

Hon hyllar utvecklingen som skapat "otroligt mycket säkrare bilar" - vilket dock tar skruv först med några års fördröjning då avancerade bilar säljs begagnade till mer riskbenägna grupper.

Som viktiga steg nämner Krafft förbättrad hjälmanvändning och bättre underhållna cykelbanor, som också kan få mjukare asfalt.

TT