Nordiska matvanor kritiseras i rapport

Förutsättningarna finns där. De nordiska kostråden är i världsklass, i skolorna serveras hälsosam mat och antibiotikaanvändningen i djurproduktionen är låg.

Det understryker forskare i en första nordisk uppföljning av den omtalade EAT-Lancet-rapporten som publicerades i januari.

Hon har skrivit rapporten tillsammans med nio andra forskare på uppdrag av Livsmedelsverket.

Varannan överviktig

Trots de positiva inslagen leder nämligen nuvarande kosthållning till både folkhälsoproblem och betydande klimat- och miljöpåverkan.

Ungefär varannan vuxen är överviktig och enligt forskarnas beräkningar bidrar de nordiska matvanorna i medeltal till nästan tre gånger så stora växthusgasutsläpp jämfört med vad som rekommenderas av EAT-Lancet-kommissionen.

Så hur behöver dieten i Sverige och i Norden förändras?

EAT-Lancet-kommissionen rekommenderar ett dagligt intag av rött kött om maximalt 28 gram per dag - en fjärdedel av svenskarnas nuvarande konsumtion. Likt våra nordiska grannar konsumerar vi också fortfarande för mycket tillsatt socker.

"Kombination av åtgärder"

Wood tycker dock att det är minst lika viktigt att öka mängden hälsosamma alternativ som att skära ned på de mindre bra.

På listan över de största riskfaktorerna kopplat till dieter och för tidig dödlighet ligger ett lågt intag av fullkorn, nötter och grönsaker i topp.

Vad gäller baljväxter och nötter behöver svenskarna äta tio gånger så mycket som de gör i dag, enligt forskarna.

Och trots att grönsakskonsumtionen i Sverige ökat till i genomsnitt 151 gram per dag når det inte upp till EAT-Lancet-rapportens mål på 300 gram dagligen.

"Långt kvar till målet"

Det som går åt fel håll är konsumtionen av animaliskt protein och fett, fortsätter hon.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om hur mycket den svenska konsumtionen av rött kött behöver minska.

TT