"Biblioteken måste komma ikapp digitalt"

Demokratins skattkammare, så kallas biblioteken i det nya förslaget till en nationell biblioteksstrategi. Utredningen har pågått i 3,5 år och fjorton underlagsrapporter har publicerats. När själva strategin nu presenteras handlar det enligt Erik Fichtelius, nationell samordnare för biblioteksstrategin, om "ganska självklara saker till en ganska låg kostnad".

Dålig digitalisering

Sex nya strategiska reformer föreslås, med en sammanlagd kostnad på 250 miljoner kronor årligen mellan 2018-2020. Det är ungefär 2,5 procent av vad biblioteken kostar i dag. I stora drag menar man att vi måste digitalisera kunskapsarvet, bättre tillgodose minoriteterna och samernas rätt till litteratur, ge alla barn tillgång till skolbibliotek, ge nationalbiblioteket ett tydligt uppdrag, utbilda fler bibliotekarier och utöka utbudet på de stora invandrarspråken.

Danmark kom med en ny biblioteksstrategi redan 2010 där man föreslog ett nytt nationellt, digitalt bibliotek. Sverige kan komma ikapp på runt tio år, tror Erik Fichtelius.

Skolbiblioteken behövs

Mer än hälften av barnen har inte heller tillgång till skolbibliotek. Detta trots att det står i skollagen att de ska ha det.

Staten kan inte styra kommunerna. Däremot kan den bidra med medieförsörjning och kompetensutveckling och peka på behoven.

Trots bristerna tycker Erik Fichtelius också att mycket med biblioteken fungerar bra. Bland annat har de varit en resurs för många flyktingar.

Det vet man i länder som Finland, Norge och Danmark där nya, påkostade bibliotek byggs.

TT