Lillasystern på väg ur storasysters skugga

Sara Algotsson-Ostholt är hemma, med sin tio månader gamla dotter Wilma, och hälsar på för första gången sedan hon skrällde i franska Le Lion och vann Unghäst-VM med Mrs Medicott.

För första gången tillbaka på hemmaplan som världsmästare med andra ord.

Men hon ser rätt sliten ut när hon och Linda tar emot i det Algotssonska hemmet i Körningsven.

– Linda drog iväg med mig på kickboxning i går på Friskis. Det är tur att man har bärhjälp när man är hemma med Wilma. Jag har inte gympat sedan hon kom, men det funkade rätt bra, säger Sara.

Systrarna är tighta och har alltid varit det. Men inom ridsporten har Linda genomgående varit det stora namnet i familjen. Sara har varit lillasystern som också tävlat, men det inte pratats så mycket om. Trots att även hon, bland annat, har ett OS på meritlistan.

– Jag har ju inte satsat fullt ut på min idrott förut. Jag har ju jobbat på kontor och inte satsat som Linda ha gjort på karriären. Det är först nu de sista tre åren, sedan jag flyttade till Tyskland, som jag har kunnat syssla med det här på heltid, säger Sara.

Har du känt att du varit i skuggan av Linda?

– Visst har det ju funnits stunder när jag funderat på varför inte jag har kommit med på alla de här mästerskapen som Linda ridit. Hon har alltid haft bra hästar och varit på gång så det kan jag tycka, att jag har stått i skuggan. Men då får jag samtidigt tänka att jag inte har haft samma liv som Linda.

Har VM-guldet förändrat något i ditt ryttarliv?

– Nä, inte mer än att alla kommer fram och gratulerar naturligtvis. Annars är allt som vanligt. Det finns en ryttargala där ett av priserna går till "bästa kommande dressyrhäst", men tyvärr är min häst (Mrs Medicott) tyskägd så den får inte vara med där.

Och på den svenska Idrottsgalan vet ingen vem du är?

– Lite så är det väl. Men Unghäst-VM är inte lika stort som ett riktigt VM heller, så jag tycker inte att jag platsar riktigt på den galan, säger Sara Algotsson–Ostholt.