Annons

Polisen varnar för protester när OS-elden tänds

På måndag tänds OS-elden i Grekland.
Men det är inte säkert att det blir den värdiga ceremoni som IOK vill ha. Polisen har stärkt säkerheten och varnar för protester – precis som när Peking skulle arrangera OS 2008.
Olympiskt • Publicerad 15 oktober 2021
Protibetanska demonstranter i Olympia i Grekland 2008. Nu befaras nya protester mot Kina inför OS i Peking.Foto: Phil Ipparis/AP/TT
Grekisk polis omhändertar en demonstrant i samband med OS-eldens tändande 2008.Foto: Petros Giannakouris/AP/TT

Inför sommar-OS i Peking 2008 kritiserades Kina för sitt agerade i Tibet vad gäller mänskliga rättigheter. Inför ytterligare ett OS i den kinesiska huvudstaden, vinter-OS i februari nästa år, kritiseras Kina – nu för hur man behandlar uigurer och andra muslimska minoriteter.

Den grekiska polisen är därför beredd på manifestationer och demonstrationer i samband med att OS-elden tänds i Olympia på måndag och när facklan sedan lämnas över till den kinesiska OS-arrangören på tisdag.

Annons

– Den grekiska polisen förstärker kring Pekings eldtändning, framför allt i jämförelse med den som var inför OS i Tokyo, säger en anonym företrädare för arrangemangen till Reuters.

– Polisen ser allvarligt på eventuella störningar.

Tände egen fackla

Grekerna vill inte bli överraskade som man blev i mars 2008 då demonstranter, som agerade till stöd för Tibet, först lyckades ta sig in före eldtändningsceremonin inför Peking-OS och tända sin egen fackla och sedan under ceremonin kunde bryta sig igenom polisens avspärrningar och veckla ut en svart flagga med de olympiska ringarna utformade som låsta handklovar.

Demonstranterna störde även starten av fackelstafetten i Olympia, vilket blev inledningen av protestaktioner världen över under en månads tid.

I år blir det lättare att stoppa demonstranter eftersom det av coronaskäl inte tillåts publik under eldtändningen. Men grupper som engagerar sig för mänskliga rättigheter säger till Reuters att man ska närvara vid ceremonierna för att dels lyfta frågan om hur Kina behandlar minoriteter, dels ännu en gång be Internationella olympiska kommittén (IOK) att stoppa vinterspelen i Peking.

IOK lär också kritiseras för att inom loppet av 14 år ge två OS till Kina, trots att situationen i landet vad gäller mänskliga rättigheter inte har förbättrats. Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch uttalande i somras är "Kina mitt i den värsta attacken mot mänskliga rättigheter sedan massakern på Himmelska fridens torg 1989". Man menar att Kina kommer att använda OS som ett propagandaverktyg.

Krav på bojkott

Tonläget mot Kina är hårdare nu än 2008 och ledamöter i den amerikanska kongressens människorättskommission har uppmanat att ställa in spelen i Peking, eller bojkotta dem. En partiöverskridande panel i kongressen har också anklagat flera stora företag och anser att bland annat Visa och Airbnb genom att sponsra OS i Peking står bakom de påstådda folkmorden av minoriteterna.

I februari uppmanade över 180 människorättsorganisationer, i ett brev, länder att bojkotta OS i Peking.

IOK svarade med att en bojkott inte var rätt väg att gå.

"Inte vårt ansvar"

Sveriges olympiska kommittés verksamhetschef Peter Reinebo är av samma uppfattning.

Annons

– I den olympiska världen tror jag att det är väldigt få som tror att bojkott är rätt väg att gå. Vi ingår i den olympiska gemenskapen och vi kommer inte att bojkotta, sade han till TT i augusti.

Tidigare i veckan sade IOK:s vice ordförande John Coates att IOK inte har mandat att agera politiskt.

– Vi har ingen möjlighet att säga till länder vad de ska göra, det är inte vårt ansvar. Vi måste respektera värdländernas självständighet, sade Coates.

– Vi kan bara försäkra oss om att inga överträdelser mot mänskliga rättigheter görs inom den olympiska rörelsen. Allt vi kan göra är att tilldela OS till ett land och se till att värdlandet följer överenskommelsen.

Fakta: IOK:s strategi för mänskliga rättigheter

Internationella olympiska kommittén (IOK) håller på att utveckla sin strategi om mänskliga rättigheter efter ett förslag från två oberoende experter, som lades fram i december 2020.

Redan före rapporten införde IOK i sitt styrdokument Olympic Agenda 2020 krav gällande mänskliga rättigheter i OS-värdstädernas kontrakt. Dessa krav gäller dock inte förrän från och med OS 2024.

Fakta: IOK:s strategi för mänskliga rättigheter

Den olympiska elden tänds alltid i den grekiska staden Olympia, där de första olympiska spelen genomfördes under antiken.

Elden tänds med hjälp av en parabolisk spegel och solens strålar. Sedan förs den i en fackelstafett från Grekland till den blivande OS-staden. Under invigningen av OS kommer elden till arenan och den sista fackelbäraren för över elden från facklan till den plats där den kommer att fortsätta brinna tills OS är slut. Under avslutningen släcks elden.

Första gången som elden användes var i Amsterdam 1928. Den första fackelstafetten genomfördes 1936 inför OS i Berlin. I vinterspelssammanhang genomfördes fackelstafetten först inför Oslo 1952.

Vid några tillfällen har demonstranter släckt facklan. Och inför Peking-OS 2008 släckte arrangörerna facklan och avbröt stafetten när den passerade Paris på grund av omfattande protester mot Kina.

I år blir det ingen fackelstafett i Grekland, på grund av coronapandemin. I stället transporteras facklan direkt till Aten för att lämnas över till Peking där spelen invigs den 4 februari nästa år.

Källor: Sveriges olympiska kommitté, Wikipedia, Inside The Games, Musée olympique

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons