Annons

Christian Gustafsson: Christian Gustafsson: Håkan Åhlund – ett kontroversiellt och vågat val

En tränare som spelar en publikfriande, offensiv farthockey á la Björn Hellkvist. Men också en tränare med ett turbulent och kontroversiellt bagage. Att anställa Håkan Åhlund är ett vågat val av IK Oskarshamn.
Christian GustafssonSkicka e-post
Krönika • Publicerad 27 april 2018 • Uppdaterad 29 april 2018
Christian Gustafsson
Detta är en personligt skriven text i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Håkan Åhlund.
Håkan Åhlund.

Björn Hellkvist-regimen blev kortlivad. En säsong, sedan tag han sitt backslick, sin patenterade snusläpp och sjappade norröver.

IKO:s tränarjakt har fortgått en tid. Åtta, nio namn filtrerades ner till två. Som jag förstått saken så handlade det till syvende och sist om Håkan Åhlund, senast i Pantern, och Mikael Aaro, senast assisterande i Karlskrona.

Annons

Per Kenttäs val föll alltså på den mer rutinerade Åhlund.

50-åringen med den fina spelarkarriären. Eller vad sägs om dubbla SM-guld med Malmö på 90-talet, en VM-turnering och proffsspel i både Finland och Tyskland?

Som tränare har han vandrat via IFK Kumla och Örebro (assisterande) innan han landade i Malmös utkanter och tog över Pantern. Första året som huvudtränare, 2016/17, blev det succé. Kvarterslaget kom fyra i allsvenskan och fick kvala mot SHL. Den gångna säsongen fortsatte framgångarna på isen. Pantern var ett topplag, ett gäng att räkna med, mot alla odds.

Men vid sidan av isen var det stökigare med interna maktkamper, sparkningar av trotjänare och allmän turbulens.

I stormens öga stod Håkan Åhlund.

• • •

I december 2017 krävde spelartruppen, det var i alla fall vad tidningsuppgifterna vittnade om, hans avgång genom att skriva på ett dokument. Ett spelaruppror. Det finns dock uppgifter som säger att det var långt i från hela truppen som stod bakom revolten. Hur som helst fick Åhlund inte vara kvar i båset, utan fick en alibiroll som ”sportsligt ansvarig”.

Därefter framkom det, och det här är givetvis den tveksamheten som är mest tveksam, att Åhlund misstänktes för att ha sagt rasistiska tillmälen mot en egen spelare. En händelse som även blev anmäld till spelarfacket Sico.

Åhlund valde att lägga locket på och kommenterade ingen av händelserna. Det gjorde han inte på fredagen heller när jag nådde honom på Bali, där han är på semester.

I januari blev han även arbetsbefriad och fick lämna Pantern.

Annons

Som lök på laxen finns det en gammal historia från hösten 2016 där det ska ha skurit sig rejält mellan Åhlund och Victor Öhman, varpå Öhman bröt kontraktet och återvände till Västervik.

Samme Öhman som nu är IKO:s stora spetsvärvning inför nästa säsong...

Initialt och utåt lär det hållas god min nu när de återförenas i IK Oskarshamn, men det blir onekligen intressant att se hur den kombon – stjärnan och tränaren – fungerar den här gången.

• • •

Som alla förstår finns det en hel del potentiella bekymmersmoln som tornar upp sig bortom fem raka oktoberförluster och en gnisslande spelartrupp.

IK Oskarshamn vet så klart om allt detta. Klubben hymlar inte med det. De säger att de gjort sin läxa, utfört rigida bakgrundskollar, vänt ut och in på Pantern, intervjuat rätt folk. Det kanske var så att Åhlund blev en bricka i ett spel och en bärare av hundhuvud i ett maktkampernas Pantern.

Men det ryker sällan utan eld och det är inget snack om att Håkan Åhlund, med vinterns turbulens färskt i åminnelse, är en kontroversiell rekrytering. Hade det exempelvis bevisats att han slängt ur sig rasistiska saker till sin spelare, ja, då hade han givetvis, utgår jag från, aldrig kommit i fråga.

Jag gissar att Per Kenttä, sportchef i IKO, slitits mellan faktumet att han får en omtvistad och taggig tränare i båten och Åhlunds sportsliga framgångar och kunskaper.

• • •

För det är ett oomkullrunkeligt faktum att Håkan Åhlund varit framgångsrik och gjord guld av sand i Pantern.

Annons

Och det med ett spelsätt som rakt av påminner väldigt mycket hur IKO och Björn Hellkvist spelade förra säsongen. Det är framför allt därför Kenttä väljer att anställa Åhlund, trots att han vet att det är en ifrågasatt rekrytering.

Åhlund står för ett krävande, men vägvinnande spelsätt som innebär stort puckinnehav och tung gegenpressing över hela isen, där motståndaren konstant sätts under press för att hamna i tidsnöd.

Ett offensivt, fartfyllt grundtänk. Publiken kommer gilla det.

Sportsligt känns det som en match made in heaven. Håkan Åhlund fångar Hellkvists stafettpinne i luften.

För Håkan Åhlund personligen är det här dessutom en rejäl chans att återupprätta ett lite skamfilat rykte som han släpar med sig upp från Skåne. Han är väl medveten om att karriären inte tål så mycket mer badwill.

För ett år sedan hade det setts som något av ett fynd att plocka Panterns succétränare. Men med vinterns kalabalik och svarta rubriker i bagaget så är det något annat:

Ett kontroversiellt och vågat val, som däremot inte behöver vara felaktigt.

Annons
Annons
Annons
Annons