Svenska donationsveckan i gång

Just nu pågår svenska donationsveckan i Sverige. Då vill Donationsrådet uppmärksamma vikten av att människor tar ställning till om de vill donera organ efter sin död. Dels kan det innebära skillnaden mellan liv och död för personer som väntar på organ och dels slipper de anhöriga ta beslut om donation efter att de har fått dödsbeskedet.

Enligt Birgitta Gustafsson och Susanne Barthelmann, donationsansvariga sjuksköterskor i Oskarshamn, blir behoven av donerade organ allt större.

– Det är fler och fler som blir sjuka och står på väntelistan, säger Birgitta Gustafsson.

I Sverige väntar 750 personer på nya organ.

Varje år dör mellan 250 till 300 möjliga donatorer. Förra året kunde 128 av dem donera organ eller vävnad.

– Man måste avlida i respirator på intensiven, berättar Birgitta Gustafsson.

Den eventuella donatorn undersöks noga och efter att personen definitivt dödförklarats måste donatoroperationen av till exempel hjärtat påbörjas inom ett dygn. Efter att hjärtat har opererats ut har läkarna fyra timmar på sig innan transplantationen måste vara klar. Andra organ är inte lika känsliga och då behöver transplantationen inte göras lika snabbt.

Alla organ som doneras kommer inte från avlidna personer. En person kan välja att donera till exempel en njure eller en del av sin lever.

När Barbro Berg-Henrikssons dotter var 13 år upptäcktes det att hon hade en njursjukdom. Nu är dottern 51 år gammal.

– Det har gått så långt att hon ska till Göteborg för njurtransplantation, berättar Barbo Berg-Henriksson.

Dottern kommer att få en njure av sin bror. Han är 46 år och tvekade inte när han insåg att systern skulle behöva en ny njure.

– Fungerar det så ställer jag upp, sa han, berättar Barbro.

Efter många undersökningar blev det klart att transplantationen kan ske i mitten av november.

– Det kändes väldigt skönt för min dotter, säger Barbro som nu hoppas på att transplantationen ska fungera bra.