”Det behöver inte vara depression eller ångest att vara ledsen”

Att den psykiska ohälsan är ett stort samhällsproblem, det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten. Hela 71 procent av unga kvinnor, 16-29 år upplever lätta och svåra besvär av ängslan, oro eller ångest.

Barometern-OT stämde träff med några skolsköterskor i Oskarshamn: Ann-Sofie Svensson, Anne Löfqvist, Sanna Larsson, Josefine Randow, Kim Kjällgren Oskarsson och Marie Nilsson. Med under samtalet var även skolläkaren Birgitta Torstensson.

– Vi har märkt de senaste åren hur känslor som stress, nedstämdhet och oro har ökat. Det behöver inte vara depression eller ångest att vara ledsen, det är däremot en känsla man kan behöva hjälp och stöd att hantera. Inom elevhälsans medicinska insats (EMI) träffar vi både elever som behöver prata om motgångar i livet och de som har allvarlig psykisk ohälsa, som ätstörningar och depression, vilket kan leda till självmordstankar. Då behöver vi hjälpa dem vidare till psykiatrin, säger Birgitta Torstensson, skolläkare i Oskarshamns kommun.

Hur arbetar ni inom skolhälsovården för att stötta, hjälpa och framförallt minska risken för att barn och ungdomar mår dåligt?

– Vi arbetar brett och på flera olika sätt. Men en grund i vårt hälsofrämjande och förebyggande arbete är enskilda samtal med alla kommunens elever. Vi träffar alla i förskoleklass, i årskurserna 2, 4 och 7 samt när de går i första året på gymnasiet.

De samtalen är också en del av Skolverkets regler för skolhälsovård. Kravet är att varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller.

I Oskarshamn handlar dessa samtal de mycket om trivsel och trygghet men också lite mer specifikt hur eleverna trivs med sina liv just där och då. Minsta signal om att något kan vara fel och skolhälsan går vidare på olika sätt. Till exempel hänvisa till Barn- och ungdomshälsan, socialtjänstens Råd&Stöd eller via skolläkaren remittera till Barn- och ungdomspsykiatrin när det behövs.

Ett annat sätt där skolhälsovården uppmärksammas på att någon elev inte mår helt bra är elevernas egna signaler.

– Det händer ofta att en elev kommer regelbundet till oss, han eller hon har ibland ont i armen, ibland ont i magen eller något annat. Det känns som om eleven bygger lite förtroende i början. Inte sällan efter några besök börjar samtalet att handla om annat. Om, exempelvis, att de inte mår bra av att känna press och stress i skolan och i livet. Då kan vi, ofta i samverkan med övrig personal i skola och vårdnadshavare, börja hantera de problemen, säger Josefine Randow.

– Många kommer till oss för att berätta och för att få någon att prata med. Livet för barn och ungdomar kan vara tufft. Det är stress och press för att lyckas, inte bara i skolan utan även i vardagen. Vi upplever att alla sociala medier inte sällan är ett problem och en orsak till att många mår dåligt, fortsätter Marie Nilsson.

När skolsköterskorna berättar om sin vardag återkommer de till att det inte behöver vara en psykiatrisk diagnos att vara nedstämd, ledsen eller stressad.

– Orden ångest och depression har blivit vardagsuttryck för många, men behöver inte vara psykisk sjukdom. Det är inte en depression att vara ledsen, det är helt normalt. Alla är ledsna då och då, det är en del av livet oavsett vilken ålder du är i, säger Birgitta Torstensson.

För att lyfta upp problemen runt frågor som våld och psykisk ohälsa arrangeras på Oscarsgymnasiet speciella temaveckor. Målet är att lägga fokus på hälsa istället för ohälsa och att lyfta fram positiva faktorer. Det finns också möjlighet för att som känner ett behov att få stöttning och hjälp via olika digitala forum. Via olika aktörer erbjuds också barn och ungdomar möjligheten att prova på kultur i samarbete med Kulturskolan.

Vad kan du som ung eller förälder göra för att lindra och förebygga psykisk ohälsa?

– Det handlar som nästan alltid när det gäller att må bra att ta hand sig själv. Regelbunden fysisk aktivitet, bra mat och tillräckligt med sömn är en väldigt bra grund för att må bra. Träning, bra kost och sömn är råd vi ger i många sammanhang och tillsammans får de dig att må bättre, säger Sanna Larsson.

Under samtalet om hur man kan förebygga och slippa att må dåligt glider skolsköterskorna och skolläkaren snabbt in på väldigt viktiga personer för i princip alla barn och ungdomar, föräldrarna. Att vara förälder är ingen lätt uppgift och ibland kan man känna svårigheter i sitt föräldraskap.

Och här är samtliga runt bordet helt eniga. En förälder ska trösta och ge goda råd, men även sätta gränser.

– Vårdnadshavare kan hjälpa sina barn att nå balans i livet och därmed öka möjligheterna till en bättre hälsa, exempelvis genom begränsa skärmtid, säger Kim Kjällgren Oskarsson och får direkt medhåll runt bordet.