1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Viktigt att resultatet får bäring säger forskarna

Väljarnas röst bör respekteras i en folkomröstning menar Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap. Tydliga spelregler är också viktigt för att få folk att rösta.
Mikael Gilljam vid Göteborgs universitet.
Foto: Fotograf Johan Wingborg

Mikael Gilljam professor vid statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet tyckte att valdeltagandet var lågt vid förra folkomröstningen 2009.

Han sa även att han trodde att frågan om en eller två Ölandskommuner skulle komma upp igen trots att resultatet blev nej.

– Men man kommer respektera röstningen åtminstone ett tag, sa han efter folkomröstningen i juni 2009.

I tidningen, 9 juni 2009.

Nu har det gått tio år och Ölänningarna ska ännu en gång säga sitt om framtiden. Blir det en eller två kommuner och blir det fler som röstar den här gången?

– Folkomröstningar är ganska intetsägande egentligen eftersom det oftast saknas tydliga riktlinjer före. Politikerna borde bestämma tydliga regler för hur ett resultat ska hanteras. Det borde även bestämmas innan hur högt valdeltagandet ska vara för att resultatet ska bli avgörande, säger Mikael Gilljam.

Han förutspår ett lågt valdeltagande i EU-valet.

– Där blir det väl drygt 50 procent så folkomröstningen på Öland får nog högre.

Han nämner flera exempel på folkomröstningar vars resultat inte fått gehör och de politiska besluten gått åt helt andra hållet trots folkets vilja.

– Det finns egentligen inga beslutande folkomröstningar. Det är bara i de fall där politikerna tydligt lovar det innan som resultatet blir ledande.

David Karlsson, förvaltningsforskare på förvaltningshögskolan.
Foto: Göteborgs Universitet

Tydliga riktlinjer påverkar valdeltagandet, säger Mikael Gilljam.

– Väljarna frågar sig om beslutsfattarna kommer att göra som folket vill eller inte. Är det tydligt från början att resultatet ska följas så går fler och röstar.

David Karlsson, docent vid förvaltningshögskolan, jämför folkomröstningen med Brexit.

– Där vill många ha en ny folkomröstning eftersom de kände att de inte fick tillräckligt mycket information första gången. Vid en andra folkomröstning är det viktigt att det finns tydliga alternativ.

I juni 2009 uttalade sig även förvaltningsforskaren David Karlsson om resultatet på Öland.

– Resultatet på Öland är det förväntade. Det mest förvånande är att Borgholm röstade ja. Intressena står i konflikt med varandra iden här frågan. Å ena sidan finns det effektiviseringsvinster att göra med en större kommun, å andra sidan finns en etablerad demokratisk gemenskap, sa David Karlsson 2009.

Historien har visat att det alltid funnits ett motstånd att gå upp i större enheter.

– I de folkomröstningar som har gjorts har det alltid blivit nej. Skulle det bli ett ja på Öland nu så är det första gången i Sverige och ett spännande resultat som kommer att studeras.

Att tio år har gått sedan förr folkomröstningen tror han kan ha betydelse.

– Förändringar i ekonomi kan påverka ett resultat men det är också alltid en fråga om identitet, centrum och periferi och centralisering och effektivisering.

Det finns en tro på centralisering som likställd med effektivisering samtidigt som det finns en oro för de som bor i glesbygd att hamna ännu mer i periferin.

David Karlsson tror att det inte kommer att bli fråga om tvångssammanslutningar av kommuner i Sverige.

– Det är för impopulärt och krångligt. Däremot så kan det säkert längre fram bli aktuellt med olika statliga fördelar för att få kommuner att gå ihop, säger David Karlsson.