Hon lämnar sitt kafé efter 40 år

Ingegärd Kinnander-Johnsson är ett begrepp i Nabbelund, där hon är känd som Inga.

När hon var 50 år tyckte hon att hon ville göra något roligt. Hon öppnade kafé och gästhem i sitt hem.

I maj i år fyllde hon 91 år.

- Veckan efter ramlade jag och slog mig illa, säger hon. Då tänkte jag att jag skulle göra något annat. Jag orkade inte längre. Jag har alltid trott på Gud, så jag lämnade allt i Hans händer.

Birgitta och Georg Brännerud från Västra Frölunda hade varit trogna gäster hos henne i ett par år. De hälsade på i rätt tid.

- Vem ska ta över nu, undrade jag, säger Birgitta Brännerud, som varje gång hon och maken Georg åkte därifrån tänkte att hon skulle vilja ta över.

- Jag hade bett till Gud så länge att ett pensionerat par skulle ta över, säger Ingegärd Kinnander-Johnsson.

Hon blev bönhörd. Och det blev Birgitta Brännerud också, som gått i pension i förtid från sin tjänst som distriktssköterska.

De sålde sin lägenhet och Ingegärd Kinnander-Johnsson fick en lägenhet i Byxelkrok.

- Allt ordnade upp sig snabbt. Det gick som på räls, säger

Birgitta Brännerud. Det var meningen.

Nu är det hon som är värdinna och bjuder Ingegärd Kinnander -Johnsson på kaffe och nybakade bullar och muffins.

- Vilken tillgång för norra Öland att någon flyttar hit och tar över, säger hon och berömmer muffinsen. Det känns tryggt att jag fick bra folk i mitt gamla hem.

Birgitta Brännerud har alltid tyckt om att baka. Och nu blir det kommersiellt.

- Jag är duktig på att baka, säger hon utan falsk blygsamhet. Och vi kommer att driva stället i Ingegärds anda med hembakade bullar och kakor. Inga krusiduller som baguetter och sånt.

Under årens lopp har många gäster passerat hos Ingegärd Kinnander-Johnsson.

- Många har kommit tillbaka och bott här år efter år, berättar hon. Jag har haft så fin tid med mina gäster. Och jag brukar få hundra julkort varje år.

Birgitta och Georg Brännerud trivs i huset.

- Det är en sådan trivsel här, det andas frid.

Ska du ta det lugnt nu Ingegärd?

- Jag har så mycket att göra. Jag läser mycket och skriver lite dikter ibland. Kanske ska jag skriva om mitt liv.

Långtråkigt lär hon inte få.

- Jag stickar och virkar sockor och klädhängare. Jag kan arbeta med mina händer och jag ser och hör bra.

Och så fortsätter hon att baka förstås, men nu åt sig själv.