Annons

V tar strid mot övertäckning av Estonia

Sedan nittiotalet finns ett beslut som möjliggör att vraket av förlista Estonia kan täckas över med ett betongskal – trots gravfriden – något som Vänsterpartiet nu tar strid emot.
Om detta rapporterar Ekot under måndagen.
Estonia • Publicerad 12 april 2021
Enligt gravfriden tillåts inte dykningar vid Estonias vrakplats, utom för att sätta dit ett betongskal, något som Vänsterpartiet vill se en ändring på. Arkivbild från Estoniamonumentet vid Galärvarvskyrkogården i Stockholm.
Enligt gravfriden tillåts inte dykningar vid Estonias vrakplats, utom för att sätta dit ett betongskal, något som Vänsterpartiet vill se en ändring på. Arkivbild från Estoniamonumentet vid Galärvarvskyrkogården i Stockholm.Foto: Janerik Henriksson/TT

– Vi tycker att det är dags att ta bort den möjligheten, att det inte är aktuellt och att en eventuell oro som människor kan känna för att Estonia skulle bli övertäckt tas bort politiskt genom att det stryks ur lagstiftningen, säger Håkan Svenneling, partiets talesperson i utrikesfrågor i en intervju med Ekot.

Gravfridslagen vid Estonias förlisningsplats har varit hett omdiskuterad under det senaste året, bland annat till följd av en uppmärksammad dokumentär som filmats delvis i strid mot den svenska lagen.

Annons

Lagen förbjuder all dykverksamhet vid vraket, utom just sådan som görs på uppdrag av en myndighet med syfte att täcka vraket eller undvika miljöskada. Just att täcka över vraket har länge varit en plan.

1995 fattade regeringen ett beslut att så bör ske med ett betongskal för cirka 350 miljoner kronor. Av tekniska skäl har dock ett sådant skal inte kunnat sättas på plats. Och nu vill Vänsterpartiet att möjligheten till övertäckning tas bort helt.

– Finns det en öppning i lagstiftningen så är det en öppning för att täcka över eller göra andra typer åtgärder som andra regeringar gjort då man lade ner grus på botten runt Estonia. Vi tycker att det inte vore en välkommen utveckling, därför vill vi att man utreder hur man kan ta bort det ur lagstiftningen, säger Håkan Svenneling.

Vänsterpartiet ska nu försöka få majoritet i försvarsutskottet för att uppmana regeringen att utreda kravet.

Fakta: Estoniakatastrofen

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.

Efter det att dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" sänts på Discovery har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons