USA:s kongress öppnar – med oklart läge i senaten
Det brukar vara lite av skolstartsstämning i Washington DC i början av januari vartannat år, då en ny kongress inleder sitt arbete. De nyvalda ledamöterna kommer till huvudstaden, ofta i sällskap av stolta familjemedlemmar som tittar på när de svär ämbetseden och får nya tjänsterum.
Men årets kongresstart liknar inga tidigare. Även om några ledamöter, bland dem representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi och senatens republikanske majoritetsledare Mitch McConnell, har fått vaccin mot covid-19 råder fortfarande stränga smittskyddsregler. I början av veckan avled Luke Letlow, den republikan från Louisiana som i november valdes in i representanthuset men aldrig hann börja sin bana där, av just covid-19.
Hur votera?
Representanthusets majoritetsledare Steny Hoyer började redan i november fundera över hur premiärdagens festligheter ska kunna genomföras smittsäkert i en kammare med 435 ledamöter.
– Valet av talman är inget problem, vi kan rösta så som vi gjort här, säger Hoyer till webbtidningen Rollcall.
Med det menar han den covidmetod som representanthuset använt sig av under 2020, då representanter fått gå in i kammaren i grupper för votering utan trängsel – och där de som inte är på plats kunnat rösta via ombud.
Värre är det med de nya ledamöterna. Gamla regler gör gällande att en ny representant inte får sväras in på distans.
Det är USA:s grundlag som förordar att kongressen inleder sitt arbete den 3 januari. Om det, som i år, infaller på en söndag brukar ledamöterna ofta fatta beslut om att skjuta på premiären någon dag. Men i år har det inte skett och för första gången i historien börjar kongressen jobba på en söndag.
Den 6 januari måste all formalia vara avklarad, för då ska representanthuset och senaten gemensamt räkna de så kallade elektorsrösterna och fastställa resultatet i presidentvalet. Det är då demokraten Joe Biden formellt väntas utses till valvinnare över sittande Donald Trump.
Fokus på Georgia
Och dagen innan, den 5 januari, hoppas många få veta hur det blir med maktbalansen i senaten. Då hålls nämligen den andra omgången av senatorsvalet i Georgia, eftersom ingen kandidat lyckades få över 50 procent av rösterna vid valet den 3 november.
Om man bortser från Georgias två senatorer har Republikanerna 50 och Demokraterna 48 av kammarens 100 platser. Tar Demokraterna hem båda valen blir det lika 50-50 – men då har vicepresidenten, efter installationen senare i januari demokraten Kamala Harris, utslagsrösten.
Skulle det ske blir det betydligt mycket enklare för Joe Biden att få igenom sin politik än om senaten är i motståndarpartiet Republikanernas händer.
Fakta: USA:s kongress
Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Capitolium i huvudstaden Washington DC. Dess arbete löper i tvåårsperioder, i januari 2021 startar det 117:e kongressmötet.
Består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.
I nuläget har Republikanerna majoriteten i senaten med 52 ledamöter. Demokraterna styr i representanthuset med 233 ledamöter.
Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).
Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.
Källa: Representanthuset och senaten