GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

USA: Ryssland förbereder svepskäl för krig

Ryska specialsoldater står i beredskap att attackera under falsk flagg – medan nättroll anklagar Ukraina för att hetsa fram krig, enligt USA:s regering.
Ryssland avfärdar anklagelserna som helt grundlösa.
USA/Ryssland • Publicerad 14 januari 2022
Ryska pansarvagnar av modell T-72B3 under en övning norr om staden Rostov-na-Donu, omkring tio mil från Ukrainas gräns, i onsdags.
Ryska pansarvagnar av modell T-72B3 under en övning norr om staden Rostov-na-Donu, omkring tio mil från Ukrainas gräns, i onsdags.Foto: AP/TT

Ryssland har redan placerat ut soldater som är tränade för strid i bebyggelse och som kan använda sprängmedel i ett dåd under falsk flagg i östra Ukraina, enligt Vita husets pressekreterare Jen Psaki, som hänvisar till amerikanska underrättelser.

Ett sådant dåd skulle då riktas mot ryskstödda separatister, för att det ska framstå som ett ukrainskt angrepp som kan rättfärdiga ett ryskt ingripande.

Vid sidan av detta pågår enligt Psaki en omfattande desinformationskampanj i Rysslands statliga kanaler och i sociala medier där Ukraina framställs som en aggressiv part som begår övergrepp mot folket i området.

Som vid Krimkrisen?

USA stödjer Ukraina i det spända säkerhetsläge som råder och den amerikanska regeringen har inte lagt fram några ytterligare detaljer om de påstådda planerna. En anonym underrättelsekälla berättar för nyhetsbyrån AP att misstankarna i huvudsak bygger på avlyssnad kommunikation och observationer av rörelser i området.

USA:s nationelle säkerhetsrådgivare Jake Sullivan sade i torsdags att Ryssland har förberett för sabotage och informationsinsatser för att kunna agera om och när det fattas beslut om en eventuell offensiv. Enligt honom är det samma strategi som användes vid annekteringen av Krimhalvön 2014.

Medier i Ukraina rapporterade på fredagen att även ukrainska myndigheter misstänker att det finns ryska planer på att provocera fram en rejäl upptrappning.

Det amerikanska försvarsdepartementets talesperson Mark Kirby gör gällande att uppgifterna är "väldigt trovärdiga" och att en rysk insats skulle kunna involvera såväl soldater som underrättelseagenter.

– De hybridiserar ofta sitt manskap till en grad där gränserna inte nödvändigtvis är så tydliga, säger Kirby.

Dementerade snabbt

Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfärdar de amerikanska påståendena som helt grundlösa. Rysslands president Vladimir Putin har förnekat att det finns några vidare invasionsplaner när det gäller Ukraina, men ställer hårda krav på att Nato ska ge Ryssland en rad garantier framöver.

Ryssland har stationerat upp emot 100 000 soldater nära gränsen till östra Ukraina

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.