Unga män sväljer finansiell "bullshit"
Gustav Tinghög, professor i nationalekonomi vid Linköpings universitet, har undersökt hur lätt eller svårt vi har att skilja ut rent ekonomiskt struntprat, vilket SVT Öst var först att berätta.
– Jag har forskat om bullshit i finansvärlden, och hur vi kan skilja ord som inte betyder något från sådant som till exempel stora tänkare och Nobelpristagare sagt.
Runt 1 000 personer har fått ta ställning till meningar på engelska, fullproppade med ekonomiska termer som tillsammans inte innebär något vettigt. Meningarna är inte rent ljug, men inte heller något som ger någon riktig och meningsfull information.
– Det är löst sammansatta ord som låter imponerande, säger han, och drar en mening på svenska direkt "ur hatten": "diversifierad hedging säkerställer årlig avkastning på terminer".
Läser in en mening
– Det kanske finns någon som kan få ihop en betydelse av det. Ju mer intresserad man är av ett ämne, desto mer kan man läsa in en mening.
Han har tidigare forskat på struntprat inom astrologi och horoskop, och konstaterar att det då inte har väckt särskilt stor uppmärksamhet att det handlar om rent struntprat.
– Ingen hade några problem med att det kallades "bullshit" där. Men i ekonomisammanhang tycker flera inte att man kan säga "bullshit" .
Vi går på det
Det visar sig att vi lätt går på rent struntprat i ekonomisammanhang.
– De flesta av oss använder struntprat ibland. Men just i ekonomiska sammanhang så upplever många det som ett problem. Till exempel om pensioner.
Det visar sig att vi relativt lätt går på struntpratet.
– Särskilt unga män som har en överdriven tilltro sin egen kunskap om ekonomi, säger Gustav Tinghög.
Fakta: Struntprat och ekonomi
Gustav Tinghögs undersökning är kvantitativ, ett tusental personer har fått ta ställning till olika vettiga meningar och rent nonsens.
Resultaten har analyserats och sammanställts i en rad olika tabeller. En av slutsatserna är att kunna ta ställning till och bedöma ekonomisk information är viktig frö vårt välbefinnande. En annan slutsats är att unga män, med höga inkomster och hög tilltro till sin egen kunskap om ekonomi, lättare går på nonsenspratet.
"A cheap loan is beyond all new destiny", "Your money transforms universal actions", "Money eases the costs of those who borrow", "The future holds universal capital for those who save", "Wealth and perseverance provide money for the poor" och "Good investors spread large shares beyond size" är några exempel på nonsensmeningar som använts i testet.
Källa: Individual differences in susceptibility to financial bullshit. Gustav Tinghög, Linköpings universitet