Natochef: Fler måste satsa mer på försvaret
Efter flera år av försvarsneddragningar lovade Natos medlemsländer 2014 att de skulle sträva efter att uppfylla sin målsättning om att lägga minst motsvarande två procent av sin BNP på försvaret inom tio år.
De tio åren har snart gått och även om många länder nu storsatsar, med anledning av Rysslands krig i Ukraina, är det fortsatt bara sju länder som klarar målet.
Inför sommarens Natotoppmöte diskuteras nu en skarpare ton i målsättningen, där de två procenten tydligt ska kallas för ett golv, inte ett tak.
– Det här ska inte vara något vi har ambition att nå i en avlägsen framtid. Det är något som vi starkt ska åta oss, säger Stoltenberg på sin presskonferens efter veckans utrikesministermöte i Bryssel.
Ukraina
En annan viktig fråga på toppmötet blir givetvis kriget i Ukraina – som liksom Sverige också önskar bli medlem i Nato.
– Nato menar att Ukraina ska bli medlem i Nato, men vi har inte sagt när det ska ske. Om man ska ha en meningsfull diskussion om Ukraina som medlem är det en förutsättning att Ukraina överlever som självständig demokratisk stat i Europa, förklarar Stoltenberg på en pressträff med svenska och norska journalister.
Enligt tidningen Financial Times ska Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj krävt medlemskapsgarantier för att dyka upp i Vilnius. Men så vill inte Stoltenberg uttrycka det.
– Jag har bjudit in president Zelenskyj till toppmötet och han har accepterat. Jag gläder mig över det, säger Natochefen.
Ny chef
I korridorerna på Natohögkvarteret pågår dessutom flitiga spekulationer om vem som skulle kunna efterträda Stoltenberg när hans förlängda mandatperiod löper ut i höst.
Utåt är det dock få som vill säga några lämpliga namn.
– Det finns många rykten i korridorerna, men tävlingen har inte startat ännu, skrattar Tjeckiens utrikesminister Jan Lipavsky på väg in till mötet.
Hans finländske kollega Pekka Haavisto ler i sin tur bara när han får frågan om inte statsminister Sanna Marin vore en bra kandidat till Nato.
– Inga kommentarer på det. Det finns många bra kandidater, säger Haavisto i Bryssel.
Fakta: Natoländernas försvarsutgifter
Så här mycket lade Natoländerna på sitt försvar 2022, i procent av sin BNP:
Grekland: 3,54
USA: 3,46
Litauen: 2,47
Polen: 2,42
Storbritannien: 2,16
Estland: 2,12
Lettland: 2,07
Finland: 1,96
Kroatien: 1,91
Frankrike: 1,89
Slovakien: 1,76
Rumänien: 1,75
Nederländerna: 1,64
Nordmakedonien: 1,61
Norge: 1,57
Albanien: 1,57
Bulgarien: 1,54
Italien: 1,51
Tyskland: 1,49
Ungern: 1,44
Danmark: 1,38
Portugal: 1,38
Turkiet: 1,37
Montenegro: 1,35
Tjeckien: 1,34
Kanada: 1,29
Slovenien: 1,26
Belgien: 1,18
Spanien: 1,09
Luxemburg: 0,62
Fotnot: Island är också medlem i Nato men har inget eget försvar.
Källor: Natos årsrapport 2022, Finlands försvarsdepartement.