Svenskt stöd för krigsbrottstribunal

Över 70 000 misstänkta krigsbrott har dokumenterats i Ukraina sedan Rysslands invasion för snart ett år sedan, enligt människorättsorganisationer och ukrainska myndigheter.

Tortyr, mord, sexuella övergrepp och attacker mot civil infrastruktur är några av brotten som utreds. Enligt organisationen Center for civil liberties handlar det om systematiska brott och inte bara om enskilda soldaters gärningar.

– Både Ukraina som land och människor i Ukraina har blivit utsatta för förfärliga krigsbrott och ingen som ägnar sig åt den typen av brottslighet ska komma undan, säger Gunnar Strömmer.

Nu pågår diskussioner internationellt om hur man bäst ska ställa de ansvariga till svars – även den högsta ryska militära ledningen och på sikt kanske till och med Rysslands president Vladimir Putin.

Flera länder inom EU driver på för att en särskild internationell tribunal ska upprättas där åtal ska kunna väckas för själva anfallskriget, det som kallas aggressionsbrott.

– Lagföring kommer att behöva ske på väldigt många olika nivåer. Talar man om aggressionsbrottet så är det ett brott som normalt begås av befäl högre upp, säger åklagare Reena Devgun vid riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

– Det har väl egentligen bara prövats i Nürnbergrättegångarna, fortsätter hon.

Samtidigt planerar EU-kommissionen att inrätta en särskild åklagarkammare för att samla in och lagra bevis.

Under fredagen samlades EU:s justitieministrar i Arlanda stad för att diskutera frågan. Och Sverige, som leder mötet i egenskap av ordförande i EU:s ministerråd, tycker att en särskild tribunal vore en bra idé.

– Vi vet att man måste ha någon form av internationell tribunal för att hantera de grövsta krigsbrotten, men mycket kommer att behöva hanteras av nationella domstolar, säger Strömmer.

Enligt Tyskland måste en sådan tribunal ligga utanför Ukraina för att inte uppfattas som partisk. Den ska samtidigt ta sin utgångspunkt i ukrainsk straffrätt.

För vissa av brotten är det inte möjligt att väcka åtal via Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) eftersom det finns ett kryphål i internationell rätt, enligt Tysklands utrikesminister. Ryssland erkänner inte domstolen och det är heller inte troligt att FN:s säkerhetsråd skulle hänvisa mål dit, eftersom Moskva är en del av säkerhetsrådet och troligen skulle lägga in sitt veto.

Att gå via FN:s generalförsamling kan ta tid och frågan är hur en tribunal ska få legitimitet om man rundar FN.

– Vi behöver inte bara tala om möjligheterna utan också om en plan framåt, sade Litauens justitieminister Ewelina Dobrowolska på väg in till mötet.

På frågan om det är möjligt att ställa Rysslands president inför rätta svarar Gunnar Strömmer att det förstås är förenat med stora praktiska utmaningar.

– Men utgångspunkten måste vara att de som är ansvariga för ett orättfärdigt krig, och för alla de krigsbrott som begås på marken, ställs till svars. Det är inte så att det politiska ledarskapet på något sätt är immunt mot den här typen av åtal, säger han.

EU:s justitiekommissionär Didier Reynders framhåller att man tidigt började samla in bevis om misstänkta krigsbrott i Ukraina.

– Om det finns en avsikt att begå internationell brottslighet tar du en risk om att en dag ställas inför en tribunal, säger han.

En svensk förundersökning om krigsförbrytelser i Ukraina leds av riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Åklagarna uppmanar personer som utsatts för våld eller bevittnat våld mot civila i Ukraina att höra av sig till polisen.

Ännu finns ingen misstänkt i utredningen.