Skogen står stadig – värdet ökar mest i norr

Den som 1995 köpte sig ett stycke skog i södra Sverige har gjort en bra affär.

Värdet på skogsmark har generellt stigit kraftigt de senaste årtiondena och i de södra delarna av landet har priserna på marken mer än dubblerats.

Men i fjol var det marken i norr som ökade mest i värde procentuellt, visar en ny rapport av fastighetsmäklaren Ludvig & Co, som tidigare hette LRF Konsult.

I område "norr", där företaget räknar in Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten, ökade priserna med 7,5 procent. I mellersta Sverige gick priserna trots barkborreangrepp upp 6,5 procent och i syd låg värdet i princip oförändrat, upp 0,2 procent.

– Priserna har jämnas ut något och det känns fullt rimligt att marknaden köper skog i norra Sverige, säger Markus Helin, chefsmäklare på Ludvig & Co.

Trots detta är skogsmarken i södra Sverige mer än dubbelt så dyr jämfört med i norr, vilket beror på högre tillväxt, befolkningstäthet och närhet till exempelvis industrier.

Riksbankens uppköp av värdepapper, samt prognoser om en fortsatt låg reporänta framöver, gynnar skogsbranschen. Skogsägare får också generellt ett bra pris på virket och ersätts för gallring, säger Helin.

Men det är framför allt redan stora ägare som köper på sig mer skog. Enligt undersökningen, som baseras på de fastigheter som har förmedlats av mäklaren, var 71 procent av köparna i fjol personer som äger mark sedan tidigare.

Medelåldern hos säljarna var 69 år och hos köparna 52 år.

– Drivna ungdomar som älskar skog och som vill köpa skog har mycket svårare att ta sig in på marknaden än tidigare, och det är en nackdel, säger Helin.

En större aktör som har gått in och köpt skogsmark på senare år i norra Sverige är Sylvestica, en skogsfond grundad av banken SEB, Hesselmanska stiftelsen och skogsföretaget CRK.

På tre år har fonden investerat i skog för mer än 2,5 miljarder kronor.

Bland annat köpte den i november 40 000 hektar i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland.

Säljare var skogsägarföreningen Norra skog, där Torgny Hardselius är styrelseordförande. Han tror att prisuppgången har att göra med att företag vill investera långsiktigt och ur en klimat- och hållbarhetssynpunkt.

– Långsiktigt så är det ju bra. Mark är mark, den ligger ju där och har ett fast värde och i en framtid tror jag det kommer bli ännu större. Förut har man värderat skogen som står på marken, nu ser vi en till parameter i att skogsmarken kommer in i värderingen.

Hardselius säger att köparna prioriterar vitt skilda saker. Vissa fokuserar på ett högt kassaflöde, andra vill att fastigheten ska öka i värde och några vill ha avsättningar för naturändamål eller driva kontinuitetsbruk.

– I den allmänna debatten är det här någonting som är bra och förnybart.

En betydande del av köparna är kapitalstarka investerare som ser skogen som en stabil ägandeform, vilket enligt föreningen haussat upp priserna. Andra är vanliga Svenssons som kan ha intresse för jakt och fiske.

Att skogsägande blivit populärt visar sig inte minst runt storstadsregionerna. 2010 var priset på skogsmark kring Mälardalen, Stockholm och Sörmland 478 kronor per kubikmeter. Under 2020 steg priset till 742 kronor – en ökning med 40 procent.

– Det är någonting vi känner av i hela Sverige där vi har storstäder, och särskilt under coronapandemin. Eftersom man vet att man kommer att jobba hemma till stor del så är det inte lika viktigt att ha nära till jobbet och därför har intresset för att köpa en gård på landet med lite skog ökat. Det påverkar också priset, säger Markus Helin.

TT: Är priset på skog övervärderat?

– Man kan säga att marknaden har alltid rätt. Sedan får man alltid räkna med att priserna kommer att gå upp och ned, och priset på skog kommer någon gång att gå ned. Över tid är jag övertygad om att skog är en bra investering, men den som köper skog kan inte räkna med att priset kommer att gå upp i all oändlighet, svarar Helin.