"Saker har strulat, det ska vi rätta till"

Anders Åkesson möter oss i fikarummet på regionförbundet. Här, i regionens hus på Nygatan i Kalmar, är hans arbetsplats. Och ändå inte.

- Jag har inget eget rum här. Jag jobbar mest hemifrån. Vi får sitta i ett sammanträdesrum.

Rummet är smyckat med två fotografier av Håkan Cedergrens mångmiljonprojekt - lyxhotellet ute vid Dämmans fyr. Även det ett projekt som många har ifrågasatt. "Vad ska det vara bra för?"

Samma attityd möttes regionförbundet av när man så tidigt som 1997 började diskutera bredband i länet.

- Det stod ju inte tusentals länsbor och skrek att de ville ha bredband precis. Det är bättre om vi finge grus på våra vägar eller en bredare E22, sade man.

- Men är det något jag lärt mig är att man måste driva på. Nu ser folk bredband som lika nödvändigt som tidningen, elen och vatten i kranen.

Omskrivet projekt Det hela började med en expertgrupp som diskuterade hur hela länet skulle få bredbandstäckning. Det är snart tio år sedan och Kalmar län var ett föregångslän.

- Telia hade sina nät, Banverket sina och Svenska kraftnät sina. Alla satt och tjurade på sin bit.

- Då kläcktes idén att istället för att gräva ned nya fiberkablar kors och tvärs kunde man utnyttja de som fanns. Projektet gick ut på att hyra ut det befintliga nätet och göra det operatörsneutralt.

Sagt och gjort. Efter upphandling föll lotten på Skanova att ansvara för täckningen i länet. Året var 2002 och länet hade satts på kartan.

Projektet blev mycket omskrivet runt om i Sverige. Hur kändes det?

- Bredbandsprojektet var en fråga som vi ägde själva. När det gäller E22 och järnvägsförbindelser är vi beroende av statens inblandning. Men här var något som vi själva kunde förverkliga.

- Vi bildade till och med modell för hur man skulle kunna göra. Här var ett område där länet kunde hävda sig, ett område där vi kunde vara bäst.

Näringslivets behov I början handlade det dock mest om näringslivets och den offentliga sektorns behov av bredband, tillstår Åkesson.

- Ett exempel vi tog upp var Capitex i Kalmar, som är beroende av internet. De hade varit en sväng i Stockholm, men beslutat sig för att flytta ned verksamheten till Kalmar.

- Men de fick betala uppemot tio gånger mer här för sin uppkoppling. Det var billigare med bredband i Stockholmstrakten. Capitex var ett av företagen som skulle kunna vara kvar i trakten om det fanns bredband.

I grunden ligger det en sympatisk tanke om bredband till alla, menar Åkesson. Kanske särskilt sympatiskt för en centerpartist.

- På den tiden talade vi centerpartister om den digitala allemansrätten. Vi bor i ett län med långa avstånd. Det här var ett sätt att överbrygga dem.

Inte politiskt kontroversiellt Men Anders Åkesson är noga med att understryka att bredbandsutbyggnaden aldrig har varit politiskt kontroversiellt.

- Det har varit en samsyn ända från början.

Efter Skanovas utbyggnad har nu 85 procent av invånarna i länet möjlighet till bredband. De sista 15 procenten fick företaget Atenit i uppdrag att bygga med trådlöst bredband.

Kontraktet tecknades i slutet av 2004. Även då fick Kalmar län mycket uppmärksamhet.

Men sedan drog det ut på tiden?

- I början var det en vanlig försening. Men så blev det mer förseningar. Det ringde rätt mycket folk och undrade.

- Ärligt talat hade jag det svårare och svårare att få trovärdighet. Vad säger att ni lyckas när ni inte har gjort det hittills, frågade sig många.

Komplext med 13 köpare Barometern-OT kunde tidigt berätta att killarna bakom företaget hade haft problem att driva företag och att en del av dem hade skatteskulder på mångmiljonbelopp?

- De uppgifterna hade vi nytta av på ett sätt. Inte så att vi inte hade kollat upp företaget. Det var checkat. Men en del var nytt och det fick de också förklara för oss.

En del av kommunerna ifrågasatte hur upphandlingen skötts?

- Det är alltid komplext när man har 13 köpare. Det blir så att folk är inne olika mycket i ett projekt. I ett upphandlingsskede är mycket hemligt och man kan inte släppa uppgifter, inte ens till alla som senare tecknar avtal. Därför var det viktigt att alla fick ställa sina frågor till Atenit direkt.

Ni lovade att alla skulle ha bredband för drygt 200 dagar sedan. Det löftet hölls inte. Vem bär ansvaret för det?

- Alla kommuner och regionförbundet som har tecknat avtalet har givetvis ansvaret. Ytterst ansvarig är jag som firmatecknare.

Flera har krävt din avgång? Vad säger du om det?

- Vi har en ordning i Sverige där vi väljer våra företrädare i demokratiska val. Sedan uppstår det saker däremellan. Och då får man försöka lösa det. Nu måste vi reda ut det här och skaffa en annan leverantör.

Ömsesidigt förtroende - Saker blir inte alltid som man tänkt sig. Vilken betydelse det har får väljarna visa den 17 september.

Men vad är ditt ansvar i att det har blivit så här?

- Visst, jag kunde ha gjort det enkelt för mig och avgå. Men då hade jag lagt över det jag strulat till på någon annan. Man måste ta ansvar för det man gjort och det gör man genom att rätta till det hela.

Fanns det brister i beslutsunderlaget? Vilken kompetens hade ni att värdera tekniken och att den fungerade?

- Den som sätter sitt namn på avtalet är ansvarig. Men så vet alla att bakom varje beslut finns en grupp av tjänstemän. Det bygger på ömsesidigt förtroende mellan tjänstemän och politiker. Och jag känner trygghet i att de experter som utvärderat anbudet har gjort det korrekt.

Nu är en rättsprocess inledd. Utgången av sådana brukar vara osäker. Ni har försatt länsborna i en situation där nästan 20 miljoner av deras pengar riskeras. Hur motiverar du att en demokratisk församling tar sådana risker?

- Jag tycker inte att vi tar några risker. Vi har sagt upp avtalet på starka grunder och där står vi nu. Alternativet hade varit att fortsätta resan. Då hade vi riskerat ännu mer.

Kan återta tätpositionen Kalmar län har gått från en tätposition till att ha tappat fart ordenligt?

- Ja, men fixar vi 100 procents bredbandstäckning till årsskiftet återtar vi tätpositionen igen.

Förtroendet för centerpartiet och regionförbundet är skakat. Hur återupprättar man det?

- Vi återupprättar det genom att fixa det här. Jag är pragmatiker. Jag tror att vi bedöms efter det vi gör. Löser vi strulet döms vi rimligen efter det.

- Regionförbundet är inte världskänt precis. När vi nu satsar med djärvhet förpliktigar det att vi lyckas. Det här ökar givetvis pressen på regionförbundet.

Var står du själv? Det har blåst ordentligt runt dig som person.

- Jag hörde uttrycket teflonhud. Men sådan är inte jag. Tvärtom påverkas jag mycket. Allra helst när folk ringer och är ledsna för att de inte fått något trådlöst bredband.

- Min ventil är gymnastiken på Friskis och svettis. Man måste hålla igång för att orka med. Och bastun efteråt är den bästa temperaturmätaren.

- Där är alla jämställda, ingen är förmer än någon annan. Där får jag snabbt reda på vad folk anser om det jag har gjort. Men jag tycker att jag har ett oerhört bra jobb. Kritiken kommer med jobbet.

Vad har du lärt dig på Atenitaffären?

- Vi är 13 parter i det här och det gäller att ha en god dialog med alla, oavsett storlek på kommun. Alla måste känna sig delaktiga. Det är en viktig lärdom.

- Jag har också lärt mig att man kanske måste lysa igenom kontrakt ännu noggrannare. Men det är lätt att säga när man har facit i hand. Hade vi alla haft det skulle folk alltid sitta med vinstlotterna.