Annons

Så utsätts muslimer för hatbrott i Sverige

Hot och ofredanden är det absolut vanligaste hatbrott som muslimer utsätts för i Sverige. På allmän plats är kvinnor särskilt utsatta, visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet.
Brott • Publicerad 3 april 2021
20180908Kvinna med slöja promenerar på gata i Halmstad.Foto: Fotograferna Holmberg / TT / kod 96Foto: Martina Holmberg / TT

I den nya Brå-studien om hatbrott mot muslimer har närmare 500 polisanmälningar mellan 2016 och 2018 med islamofobiskt innehåll analyserats, och 50 intervjuer med bland annat utsatta har gjorts.

Nära hälften av anmälningarna utgörs av hot och ofredanden. Brotten sker utanför hemmet, på jobbet, i skolan, på internet och på offentlig plats.

Annons

– Resultaten visar att det finns ingen plats där man är helt fredad, säger Johanna Olseryd, utredare på Brå och projektledare för studien.

På offentlig plats är kvinnor särskilt utsatta. Där kan det handla om allt från att "beslöjade kvinnor kallas för spöke eller påskkärring och får slöjan avryckt till grova hotelser som 'alla muslimer ska brännas', skriver Brå.

Nästan en fjärdedel av hatbrotten var hets mot folkgrupp, med internet som främsta arena. Här finns krigsreferenser om att muslimer ska "skjutas, bombas, sprängas och avrättas" och avhumaniserande uttryck där muslimer refereras till som "apor, råttor, åsnor eller avarter, och som något som ska utrotas, såsom parasiter, kackerlackor eller en cancer", skriver Brå.

Synlighet och utsatthet

10 procent av de analyserade hatbrotten gäller våldsbrott. Unga personer utsätts i högre andel för de brotten, enligt studien. Vad det beror på vet man inte.

Överlag är det dock stor spridning vad gäller brottsoffer – det är ingen särskild "typ" av muslim som utsätts mer eller mindre.

Däremot finns faktorer som verkar öka benägenheten att utsättas för hatbrott som muslim. Det kan handla om att man bär religiös klädsel, att man deltar vid firandet av en högtid eller medverkar i tidningen.

Även gärningspersonerna finns i alla möjliga samhällsgrupper, men i de polisanmälda fallen är äldre män mer vanligt förekommande än andra.

– Det går igen i flera hatbrottstyper, men det finns forskning som visar att det är så i ännu högre grad vid islamofobiska hatbrott, säger Johanna Olseryd.

Långtgående konsekvenser

Gällande de identifierade gärningspersonerna syns också ofta en koppling till missnöjespolitiska grupper på internet. I intervjuerna har utsatta ofta nämnt Sverigedemokraternas retorik som något som spär på fördomar om muslimer.

– Man uppfattar att det pratas om muslimer på ett sätt som det inte gjordes för tio år sedan. Det kopplas bland annat till SD:s framväxt, men inte bara det, utan man upplever att en förskjutning i retoriken också har skett hos de andra partierna.

Annons

Konsekvenserna av hatbrotten är både omedelbara och långsiktiga.

– Det kan vara att man börjar ta andra vägar, undviker bussen, eller väljer att inte ta på sig slöjan. Det spär även på polariseringen och kan öka segregationen, att man väljer att flytta till områden där man vet att det bor fler muslimer, säger Johanna Olseryd.

Fakta: Förbättringspotential för polisen

Brå lyfter fram ett antal förslag om hur polisen kan jobba för att motverka islamofobiska hatbrott.

Förstärkt arbete mot hatbrott inom rättsväsendet:

Öka kompetensen inom polisen vad gäller hatbrott. Kompetensen skiljer sig stort mellan regioner, där storstadsregionerna ligger längre fram genom särskilda demokrati- och hatbrottsgrupper.

Åtgärder för att höja anmälningsbenägenheten och förbättra bemötandet av utsatta:

Polisen bör bli bättre på att förmedla att hatbrotten tas på allvar och betona vikten av att polisanmäla, utan att ge orealistiska förväntningar eftersom risken för nedläggning är stor.

Anmälningsbenägenheten är låg och skulle kunna öka genom att tillåta anmälan via internet.

Ett förstärkt förebyggande arbete:

Öka samverkan mellan moskéer och polis för att förbättra lokalkännedomen om det sker en allvarligt händelse. Ett gott samarbete kan även leda till ökad anmälningsbenägenhet.

Polisen bör även öka sin synliga närvaro i de digitala miljöerna och mer aktivt markera när någon går över gränsen.

Källa: Brå-rapporten "Islamofobiska hatbrott".

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons