Så ska koldioxiden låsas in i berget för gott
Det kallas för BECSS, och innebär att koldioxid fångas in, skiljs från utsläpp och lagras i marken. Det testas i mindre skala vid energibolaget Stockholm Exergi.
I en mindre container ryms testanläggningen där rökgaser från det intilliggande värmeverket körs in genom en kompressor. Koldioxiden separeras från rökgaserna, och på baksidan av anläggningen kommer den rena röken ut som inte bidrar till jordens uppvärmning.
– Den här anläggningen kan avskilja 700 kilogram koldioxid om dagen. Bygger man den storskaliga anläggningen klarar den 800 000 ton per år, säger Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi.
Det är lika mycket koldioxid som all Stockholms biltrafik släpper ut, och mer än de 500 000 ton som inrikesflygandet årligen orsakar.
En sådan anläggning tar ungefär två år att bygga, vilket kräver en stor investering samt miljötillstånd.
– Att fånga in koldioxid kostar ungefär 1 000 kronor per ton. Kostnaden för att samla in utsläppen skulle landa på mellan en och två miljarder kronor årligen, förklarar Fabian Levihn.
Pumpas ned i berg
Vid en sådan större anläggning omvandlas den infångade koldioxiden till flytande form och fraktas till permanent lagring i Norge där det redan finns borrade hål för lagring i Nordsjön.
– Där finns en kallad salin akvifär, en porös sten med vatten i, som ligger på 3 000 meters djup. Där pumpas koldioxiden ned och löses i vattnet. På lång sikt mineraliseras koldioxiden och blir helt stabil, förklarar Fabian Levihn.
Förutom i Norge finns den typen av lagring tillgänglig i Storbritannien, Nederländerna och på andra håll i Europa. De första åren gäller det dock att hålla koll så att det inte uppstår läckage.
– Ju längre tid du har det lagrat, desto stabilare blir det. Men uppstår det läckage är det under de första 10–20 åren det sker.
Tekniken finns
Tekniken finns alltså redan, och är redo att implementeras. Men inte helt utan utmaningar.
– Kostnaden för detta är mindre än svenska koldioxidskatten, och det är billigt relativt mycket annat. Men den största utmaningen ligger i att du väldigt snabbt skapar en kolsänka, och totalkostnaden blir väldigt stor eftersom att det är en väldigt effektiv teknik.
I framtiden kan tekniken kunna vara en av de viktigaste lösningarna för industrier som inser att de inte kan minska sina utsläpp tillräckligt snabbt.
– Inom exempelvis jordbruket är det svårt att nå den sista delen av klimatmålen och sänka mängden utsläpp, då måste man i stället motverka dem. Ofta är den sista mängden koldioxid väldigt dyr att minska, och då betalar många hellre för att suga ut den ur atmosfären.
Efterfrågan ökar
Enligt Stockholm Exergi finns det en efterfrågan för tekniken från internationellt och nationellt håll. Men för att kunna komma i gång måste någon betala för det, enligt Fabian Levihn.
– Det kan vara både industribolag som vill ha det för att de inte kan få bort de sista emissionerna. Det skulle också kunna vara att staten efterfrågar det för att kunna nå de svenska klimatmålen utan att lägga för stor börda på jordbruket.
Det kan därmed vara ett sätt att köpa sig tid, då man på det här sättet skulle kunna ta hand om koldioxiden relativt kostnadseffektivt, och flytta utsläppsbördan, förklarar han.
– Vi ser att efterfrågan ökar och att det här är på väg. Anledningen till att vi testar det är att vi vill vara redo om det kommer något skarpt, säger Fabian Levihn.