Rubrik saknas
- Jag kände efter. Ordentligt. Nu vet jag, men det kommer att ske i en helt annan takt, i ett lugnare tempo. Det är väl åldern, säger Sven Zetterberg och skrattar.
Han säger att han lugnat ned sig, att han trivs bäst hemma - "krogen har spelat ut sin roll" - och att det ger en behaglig känsla.
Sven Zetterberg har också bestämt sig för att ransonera sina egna framträdanden. Tiden då han "tog nästan allt" för att lansera sig själv som artist är förbi.
- Den verksamheten har jag dragit ned på. Det är för mycket jobb och ställer helt andra krav. I dag nöjer jag mig med att spela med gamla kompisar som Nicke Ström, grabbarna i Bluebirds eller Knock-Out Greg & Blue Weather.
Nytt band
Sven Zetterberg har dessutom startat upp sitt bluesband igen. Stefan "Stoffe" Sundlöf och Bertil "Berra" Pettersson från tiden på 1970-talet när Sven drog igång Telje Blues finns med. Fredrik "Fregus" Gustafsson tidigare i Blue Weather kompletterar. I Kalmar och Mönsterås gästar Anders Lewén på gitarr.
- Det blir en mix av traditionell blues och äldre soul.
Två stilar som enligt många puritaner inte går att förena - och som Sven Zetterberg fått kritik för.
- Det var nog lite mer förr. Några har jag väl lyckats omvända. Jag är rätt bra på att nöta, säger han och skrattar.
Det är också soulen som gjort att han nått ut till en bredare publik. Samarbetet med Knock-Out Greg & Blue Weather har varit givande.
- Jag sa en gång att jag skulle brejka innan jag fyllt 50. Nu är jag 51 och det händer faktiskt saker. Skivan, Let me get over it, är en sådan sak. Den har sålt bra och nått en publik som aldrig skulle köpa en renodlad bluesplatta.
Ny skiva och tv
Tv-inspelningen är en annan påtaglig sak.
- Det är en jobbig process att se sig själv. Traumatiskt faktiskt. Samtidigt är jag väldigt glad och smickrad över att tv vill göra 55 minuter Sven Zetterberg.
I höst kommer det dessutom ny skiva. Samma koncept som på Let me get over it, lite crossover; blues, soul och en gnutta pop. Eget och mindre kända covers. Precis som då är det Knock-Out Greg & Blue Weather som backar upp.
Men först Kalmar och sedan Mönsterås.
En festival som han besöker för nionde gången.
- En klassisk festival. Det är som att komma hem och den är speciell eftersom jag bott i Kalmar, varit mycket i Mönsterås och känner väldigt många människor, säger Sven Zetterberg. Jag gillar också att festivalen är tillbaka i Blomstermåla. Det är alltid bättre att spela inomhus.
Du har spelat live i över 30 år. Hur har den här tiden förändrat dig som artist?
- I början var gitarren och munspelet viktigast. I dag lägger jag större tonvikt vid sången. Jag är först och främst vokalist.
Flera förebilder
Förebilderna heter James Carr, O.V Wright, Spencer Wiggins, men främst Ann Peebles.
- Hon var en av de första jag lyssnade på. Jag har försökt härma fraseringar och pauseringar. Jag mycket att lära, säger han ödmjukt.
Med den inställningen är det ingen risk att Sven Zetterberg blir en föredetting. Drivkraften finns kvar och han medger att det händer något speciellt när han kliver på en scen.
Något händer på scenen
Från en lugn och tillbakalutad person till en nästan manisk utstrålning i strålkastarljuset.
- Jag är omedveten om vad jag gör. Något händer, ett annat läge, ett trancetillstånd kopplas på. Jag vet inte vem som trycker på knappen, men jag är glad för att det händer.