Annons

Politisk strid om åklagarpengar hårdnar

En rad partier vill ge Åklagarmyndigheten mer pengar.
Politik • Publicerad 6 oktober 2020
Riksåklagare Petra Lundh har begärt 50 miljoner i tillskott nästa år. Men framför allt efterlyser hon långsiktighet i finansieringen. Arkivbild.
Riksåklagare Petra Lundh har begärt 50 miljoner i tillskott nästa år. Men framför allt efterlyser hon långsiktighet i finansieringen. Arkivbild.Foto: Henrik Montgomery / TT

Samtidigt undrar Andersson över sina budgetpartners Centerpartiets och Liberalernas krav på mer pengar till åklagarnas verksamhet. Frågan fanns med i budgetförhandlingarna med C och L.

– Man kan bli lite överraskad över att Centerpartiet och Liberalerna kommer på det här nu och varför de inte drev det i budgetförhandlingarna, det hade ju varit mer praktiskt, säger Andersson och tillägger.

Annons

– Men då var det uppenbarligen skattesänkningar som var viktigare.

Hon utesluter inte en diskussion om ytterligare medel, dock,

Riksåklagaren Petra Lundh var i riksdagens justitieutskott på tisdagen för att redogöra för situationen. Myndigheten har begärt 50 miljoner kronor i år och 90 ytterligare miljoner 2022. Men i regeringens, Centerpartiets och Liberalernas budgetproposition finns inga extra satsningar för 2021.

– Vi har stora hål och arbetsbelastningen är mycket, mycket hög på vissa ställen, säger Petra Lundh.

– Vi skulle verkligen vilja ha de här 50 miljonerna.

Lundh hävdar att myndigheten har varit underfinansierad och har varit det under ganska lång tid.

På grund av coronapandemin har myndigheten fått dra ned på en del verksamhet, vilket innebär att det i år blivit ett överskott som man inte hade räknat med. Ett överskott som nu kan tas med in i nästa år och underlättar läget. Men 50 miljoner ytterligare behövs, enligt RÅ.

Vill ha långsiktighet

Alla oppositionspartier har i sina skuggbudgetar föreslagit mer pengar till Åklagarmyndigheten än vad de själva begärt.

– Vi har begärt 50 miljoner och är egentligen inte betjänta av ett jättestort påslag ett enstaka år, utan det vi vill ha är en kontinuerlig ökning av anslaget, så att vi vet att vi är trygga och kan anställa och utbilda fler åklagare, säger Petra Lundh.

Att utbilda en åklagare kräver åtminstone tre års utbildning, och ännu mer för att de ska kunna hantera allvarlig brottslighet, enligt Lundh. Myndigheten kan dock inte utbilda hur många nya åklagare som helst, eftersom det är de erfarna åklagarna som utbildar de yngre, och det blir en extra belastning för dem.

Annons

Men Petra Lundh ser en möjlighet att till exempel anställa beredningsjurister som stöd till arbetsbelastade åklagare och det finns också satsningar som behöver göras på it-området.

Enad opposition

Efter dragningen i justitieutskottet var oppositionen enig om att mer resurser behövs till Åklagarmyndigheten.

– Om inte regeringen är beredd att ändra det här misstaget och felprioriteringen, då måste vi i oppositionen sätta oss ner och se vad vi kan göra. Jag tycker mig se ett starkt stöd bland alla oppositionspartier att försöka förändra detta på något sätt, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson hos Moderaterna.

Johan Pehrson, rättspolitisk talesperson för Liberalerna, säger:

– Liberalernas krav är att det ska läggas en tilläggsbudget för det senast till våren.

Pehrson hävdar att hans parti i budgetförhandlingarna med regeringen försökte få till högre anslag för åklagarna.

– Men det gick inte. Nu får vi hoppas att vaxproppen lossnar hos Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons