Annons

Rekordfå arbetare med i facket

LO-fackens ökenvandring börjar om på nytt. Rekordfå arbetare är numera med i facket. Fler utlandsfödda på arbetsmarknaden är en förklaring. Kostnaden en annan.
Betydligt fler tjänstemän är medlemmar. Klyftan till LO-yrken är nu större än någonsin.
Arbete • Publicerad 4 juni 2023
Skymning över LO-borgen. Arkivbild.
Skymning över LO-borgen. Arkivbild.Foto: Fredrik Persson/TT

Att allt blivit dyrare kan i det kortare perspektivet förklara att allt färre arbetare i LO-yrken inte går med i eller lämnar facket.

– Det är framför allt LO-grupper som har drabbats av att allt blivit dyrare. Vad kan man då avstå ifrån, jo medlemskap i facket kan vara en sådan kostnad, säger professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet och mångårig expert på facklig organisering.

Annons

Men trenden är tydlig även på längre sikt, enligt rapporten som tagits fram av tankesmedjan Arena Idé. Efter en viss återhämtning under pandemiåren minskade den fackliga organisationsgraden åter igen förra året, det vill säga andelen anställda som är med i något fackförbund.

Fyra av tio arbetare inte med

Anders Kjellberg går årligen igenom förhållandena på arbetsmarknaden med fokus på facklig organisering. Under 2022 sjönk organisationsgraden bland arbetare i LO-yrken till 59 procent, från 62 procent året innan. Så låg har den aldrig varit modern tid.

Viktigaste orsaken, vid sidan av de rusande priserna, är enligt Kjellberg att allt fler utlandsfödda kommer ut på arbetsmarknaden. I fjol ökade antalet anställda arbetare, födda utomlands, med 33 000, till närmare en tredjedel av samtliga anställda arbetare i Sverige. De inrikes födda minskade i antal med drygt 40 000, enligt Anders Kjellberg.

– Utrikesfödda finns ofta i yrken med låga löner, säger Kjellberg och konstaterar att de jobbar i branscher där facket har en svagare ställning, som exempelvis i krogbranschen och taxibranschen.

De har heller kanske inte en facklig tradition att falla tillbaka på i lika stor utsträckning, säger Kjellberg.

De svagaste inte med

Facket är ofta, paradoxalt nog, svagare där de otrygga jobben är som vanligast, bland de deltidsanställda, tidsbegränsat anställda, ofta yngre människor och de med utländsk bakgrund.

– Det är svårare att rekrytera dessa, säger Kjellberg.

Fackens hemläxa: Framför allt inte höja medlemsavgiften, kanske ha rabatter, bättre information, kanske främst till de många som har svårare med språket och ingen kunskap kring vad facket är för något, och att ha en representation på arbetsplatsen, resonerar Anders Kjellberg.

Kan det finnas en besvikelse, att facken inte får något gjort?

Anders Kjellberg konstaterar att flera medlemmar lyft andra frågor än enbart löner. Han pekar bland annat på missnöje med arbetstider och andra villkor hos Sekos medlemmar som protesterat mot den egna ledningen.

Annons

– Där finns uppenbarligen ett missnöje, säger han.

Rekordstor klyfta

Även tjänstemannafacken tappar något, men från betydligt högre nivåer, från 74 till 73 procent 2022.

Det gör att klyftan mellan arbetare och tjänstemän nu har vuxit sig rekordstor åt andra hållet. Förr var det arbetarna som i första hand organiserade sig. Så är det alltså inte längre. År 2006 var lika många tjänstemän som arbetare fackligt anslutna, 77 procent av de som jobbade. Sedan gick tjänstemännen förbi.

Sammantaget minskade den fackliga organisationsgraden på den svenska arbetsmarknaden något i fjol, till 69 procent. Det gör ändå Sverige till världsmästare i facklig organisering, om man bortser från Island, enligt Anders Kjellberg.

Fakta: LO-fackens försvagning

Som högst var den fackliga organisationsgraden bland arbetare i LO-yrken i mitten av 1980-talet och mitten av 1990-talet. 85 procent av de anställda var då medlem i facket.

2006 var den siffran 77 procent.

2022 hade andelen fallit till 59 procent.

Bland utrikes födda arbetare har andelen sjunkit från 77 procent 2006 till 51 procent 2022.

Bland inrikes födda är nedgången mindre, från 77 till 63 procent.

Källa: Anders Kjellberg, tankesmedjan Arena Idé

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons