Regeringens nya budget – "återhållsam"

"Såväl Sveriges ekonomi som säkerhet och trygghet pressas", skriver finansminister Elisabeth Svantesson (M) på DN Debatt. Den budget regeringen på onsdagen lägger på riksdagens bord är anpassad för att möta precis detta, uppger hon.

Den borgerliga regeringen lägger fram sin andra budget i ett läge där inflationen gör det dyrt att leva för hushållen och får kostnaderna att skjuta i höjden för vård, skola och omsorg.

Svantesson beskriver budgeten som "återhållsam". Inflationsbekämpningen behöver fortsatt vara en central del i regeringens ekonomiska politik, enligt henne.

"Att inflationen den senaste tiden sjunker ger oss rätt i den väg vi valt. Nu krävs uthållighet", skriver finansministern.

Regeringen har redan fått kritik från både LO och näringslivet för att satsa för lite pengar. Samtidigt väntar regeringspartiernas och Sverigedemokraternas väljare på att vallöften ska infrias. Till exempel dröjer skattesänkningen på sparande på ISK-konton ytterligare.

Svantesson gör bedömningen att satsningar på nästan 40 miljarder kronor är en väl avvägd summa för att stötta hushåll och välfärd, samt påbörja utlovade reformer. Finansdepartementet bedömer att större satsningar skulle riskera att öka inflationstrycket och därmed slå tillbaka i form av bland annat högre räntor. Därför har årets budgetarbete varit en knepig balansgång.

De senaste veckorna har regeringen och SD presenterat en skur av olika nya förslag i statsbudgeten. Men som vanligt utgör de bara en mindre del av hela statsbudgeten, vars utgifter i år ligger på över 1 200 miljarder kronor.

Regeringen föreslår förändringar i 2024 års budget på sammanlagt 60 miljarder kronor. Av den summan utgör 40 miljarder kronor så kallade "satsningar". De förslagen bedöms kunna genomföras utan att betalas med skattehöjningar eller besparingar i andra delen av budgeten. Pengarna tas från "reformutrymmet".

Det största enskilda budgetförslaget är ett nytt jobbskatteavdrag som kostar 11 miljarder kronor. Det finansieras genom att regeringen inte räknar upp inkomstgränsen för när man ska betala statlig skatt med inflationen, vilket annars brukar ske. Det innebär att fler får betala statlig skatt än vad som annars skulle vara fallet, vilket lett till en högljudd reaktion från borgerligt håll. Å anda sidan får alla del av det nya jobbskatteavdraget.

Satsningar på vård, skola och omsorg är en viktig del i regeringens budget. Den höga inflationen har lett till en kostnadskris i många kommuner och landsting som kan leda till personalnedskärningar.

Intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) gör bedömningen att kommunerna och regionerna går med ett samlat underskott på 28 miljarder kronor under 2024 om inget görs.

Regeringen föreslår att staten stöttar välfärden med netto 16 miljarder kronor nästa år i generella och riktade statsbidrag. Reaktionen från SKR har varit att satsningen är bra, men att staten behöver skjuta till mer pengar.

Regeringen räknar med att nästa år blir tufft för både välfärden och för hushållen. Det kommer att präglas av lågkonjunktur, dock med en hyfsad stark arbetsmarknad trots allt.

Regeringen är mer oroad än flera andra bedömare för att inflationen ska bita sig fast, men räknar med att räntorna kan komma att börja vända nedåt i slutet av nästa år. Under 2025 bedöms svensk ekonomi återhämta sig.