Regeringen krävs på mer analys om ny kärnkraft
Folkhälsomyndigheten saknar, i sitt remissvar, en redogörelse och analys från regeringen av påverkan på människors hälsa "ur flera perspektiv". Myndigheten lyfter fram risker med utökad kärnkraft kopplade till utvinning av uran, drift, lagring och avfall såväl som hänsyn till och påverkan på grannar, kommande generationer och utanför Sverige.
Det var i januari som miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och statsminister Ulf Kristersson (M) presenterade den drygt tiosidiga promemorian "Ny kärnkraft i Sverige – ett första steg", med förslag till lagändringar i miljöbalken och kärntekniklagen våren 2024.
Nya reaktorer ska kunna byggas på nya platser och taket för hur många de får vara (nu tio) tas bort. Villkoret att en ny måste ersätta en gammal på samma plats slopas. Stort hopp sätts till en ny teknik, så kallade små modulära reaktorer.
Ändra mer
De nuvarande kärnkraftsägarna, som Fortum och Vattenfall, välkomnar förslagen men vill se fler lagändringar, sådana som kortar och förenklar tillståndsprocesser till exempel.
Chalmers anser att regeringens analys av förslagen är tunn. Universitet välkomnar att förbuden tas bort men efterfrågar mer analys om sådant som ansvar och kostnader vid haverier, om skydd mot attacker och sabotage samt hur kostnader för att ta om hand mer avfall ska fördelas.
Inte självklar
Enligt Chalmers är regeringens premiss att nya reaktorer skulle ge bättre förutsättningar för elektrifiering i transporter och industrin inte självklar.
"Risken är i stället att kapital och kompetens låses fast i långdragna och kostsamma processer, att elektrifieringen fördröjs, och att de investeringar i elektrifiering som nu planeras ställs in eller flyttar till andra länder. Därför behöver frågan om nya kärnkraftreaktorer utredas ordentligt." skriver Chalmers.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) kom den 1 mars med en förstaleverans av ett uppdrag från den förra regeringen om åtgärder och regeländringar som kan behövas för ny och redan existerande kärnkraft. Där föreslår de även ytterligare utredningar.
Vetot hett
I sitt korta remissvar nu trycker SSM på vikten av att också ta bort ett särskilt förbud i miljöbalken mot att bygga kärnkraft på nya platser längs kusterna eller vid större industrier. De begränsningarna finns inte för vindkraft, understryker SSM.
Myndigheten bollar också med en brännhet potatis, den om det kommunala vetot. I undantagsfall ska regeringen, anser SSM, kunna tillåta reaktorer trots att kommunen inte har sagt ja. Det jämnar ut villkoren för olika kraftslag, enligt SSM, som samtidigt betonar vikten av lokal förankring.
Regeringen har inte föreslagit att vetot ska bort eller begränsas. Beskedet från enskilda kommuner, kärnkraftskommunernas samarbetsorgan KSO och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om vetot är tydligt: Rör det inte!
Bygg här
Ett budskap från kommunerna med kärnkraft är att de är lämpligaste platsen för nya reaktorer.
"Om ambitionen är att inom rimlig tid få till stånd en utbyggnad av kärnkraften torde den snabbaste vägen vara att skapa förutsägbara, legala och ekonomiska förutsättningar för redan existerande platser för kärnkraftsproduktion. Där finns också kompetensen och kunskapen, såväl hos verksamhetsutövare som hos allmänhet och politiker" skriver Oskarhamns kommun.
Länsstyrelsen i Kalmar anser att lagändringarna inte kan införas redan nästa vår. Det behövs ett mer heltäckande underlag, inte minst om ansvar och omhändertagande av avfall från nya reaktorer.
Fakta: Förslag som öppnar för nya reaktorer
I januari presenterade regeringen förslag som ska göra det möjligt att bygga och driva fler än tio kärnkraftsreaktorer i Sverige.
De ska kunna byggas även på nya platser och inte bara vid existerande eller avvecklade kärnkraftverk.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2024.
I dag finns sex reaktorer i drift. Under de senaste åtta åren har fyra reaktorer avvecklats.
Källa: Regeringen