Politiker i täten i grannarnas virushantering

Grundskolorna är öppna, 499 personer kan träffas på en och samma gång och gränskontrollerna är lindrigare. Sveriges linje för att tackla coronavirusets framfart sticker ut från grannländernas beslut att i olika stor utsträckning stänga sina samhällen. Svenskarna kan fortfarande njuta av en middag på lokal medan det har blivit förbjudet att servera alkohol i Oslo. Finland planerar att helt stänga restaurangerna förutom för hämtmat, precis som i Danmark.

Statsepidemiolog Anders Tegnell har fått försvara den svenska strategin. På Folkhälsomyndighetens presskonferens i onsdags fick han frågan om det räcker att göra som i Sverige – att jobba med restriktioner snarare än förbud och låta personer ta eget ansvar för att hindra smittspridningen.

– Hittills är vi nöjda med vad vi ser och hör. Vi kan titta på kurvorna som ännu inte stiger på ett katastrofalt sätt. Vi tror att vi kan fortsätta på det sätt vi gör. Folk är väldigt ansvarsfulla och tar rätt beslut, svarade Tegnell.

Och i Sverige är det just experternas ord som väger tyngst. Här är det Folkhälsomyndigheten som håller dagliga presskonferenser och inte regeringen. På andra sidan de blågula gränserna är det framförallt politikerna som står i frontlinjen.

– Politikerna sitter lite längre bort från beslutsmyndigheten i Sverige än i Norge och Danmark. Det är en viktig faktor för att förstå detta. Och så har det funnits starka politiska påtryckningar för att få till strikta åtgärder, säger Frode Forland, smittskyddsexpert vid Folkehelseinstituttet i Norge.

– Tegnell står upp för att besluten fattas mot bästa möjliga evidens. Sedan finns aspekter som har större samhällsmässiga konsekvenser, långt utanför smittskyddsområdet. Och det ska i hög grad vara politiska beslut, tänker jag.

Folkhälsomyndigheterna i Danmark och Norge har främst rådgivande roller till skillnad från i Sverige.

– I Danmark är det statsministern som bestämmer och vetenskapsmännen som ger råd. Är det inte så i Sverige? säger Jens Lundgren, professor i infektionsmedicin på Rigshospitalet i Köpenhamn.

Forland beskriver det som att det i Norge är regeringen som styr krishanteringen och inte "vi på hälsosidan". Han ser en intressant motsägande logik i att experter och tjänstemän har fattat tuffare beslut i de länder där politikernas ord väger tyngst.

– Man hade trott att det skulle vara tvärtom.

Att stänga gränser och skolor har svenska Folkhälsomyndigheten dömt ut som smittskyddsåtgärd. Och det tycks råda viss nordisk enighet om att det främst handlar om politiska åtgärder.

– Alla experter i Danmark har sagt att det inte finns vetenskapliga argument för det, bara politiska, säger Lundgren om landets beslut att stänga gränserna.

Det finns däremot vetenskaplig evidens för att den danska samhällsnedstängningen – som skapar distans mellan människor – i kombination med god handhygien fungerar för att stoppa smittspridningen, enligt Lundgren.

– I Sverige har ni valt att låta smittkedjorna fortsätta. Det är två mycket olika sätt att göra det på.

Sveriges strategi för att skapa avstånd är bland annat att uppmana till att så många som möjligt jobbar hemma.

Forland tror att de nordiska kollegor som ansvarar för ländernas respektive smittskydd har stor förståelse för varandras arbete.

– Vi har förståelse för det som sker i Sverige och har samtidigt stor respekt för att de åtgärder som har genomförts i Norge måste genomföras med den kraft som det är tänkt om de ska ha någon effekt, säger han.

– Det är för tidigt att veta vad som kommer att fungera bäst.

TT har sökt representanter från folkhälsomyndigheterna i Finland, Danmark och Island.