Annons

Osynliga stängsel testas på kossor

Kossor som betar i virtuella hägn med osynliga stängsel. Den nya tekniken kan underlätta för bönder – men också ha positiva effekter för den biologiska mångfalden och djurvälfärden, enligt forskarna bakom projektet.
Djur • Publicerad 4 juni 2023
På en gård i norra Uppland har sju kvigor utrustas med ett specialdesignat halsband som talar om för dem var gränserna för deras virtuella betesområde går. Arkivbild.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Sju kvigor på en gård i norra Uppland har utrustats med specialdesignade halsband som är uppkopplade mot både gps- och telenätet och styrs via en app i lantbrukarens mobiltelefon.

När kvigorna passerar gränsen för sitt betesområde skickar halsbanden ut en ljudsignal som successivt ökar i frekvens. Om de återvänder till området stängs ljudet av, men om de fortsätter får de en elstöt.

Annons

– Genom att flytta de virtuella gränserna kan man styra djuren att beta där man vill eller där det behövs som mest, säger Lotten Wahlund, doktorand på Sveriges forskningsinstitut (RISE) och en av forskarna bakom projektet.

Tekniken har testats på andra djur tidigare, men det är första gången som den testas på nötkreatur. Projektet har genomförts i samarbete mellan RISE, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Världsnaturfonden (WWF) och EU-projektet Super-G.

Biologisk mångfald

Lotten Wahlund menar att tekniken inte bara erbjuder lantbrukaren en lösning på problemet med dyra och underhållskrävande fysiska stängsel. Det bidrar även till att skydda och främja den biologiska mångfalden på naturbetesmarker, menar hon.

– Med hjälp av tekniken kan man hägna bort känsliga områden där man vill att det ska fröa och blomma eller där fåglar häckar. När det är klart kan man öppna upp för djuren att beta där igen.

Dessutom har tekniken potential att förbättra djurvälfärden. Genom att övervaka djurens rörelsemönster och beteende kan lantbrukaren i ett tidigt skede upptäcka eventuella avvikelser, som att ett djur ligger stilla under en längre tid eller inte följer flocken på ett naturligt sätt, förklarar Lotten Wahlund.

Saknar tillstånd

Enligt djurskyddsförordningen är det i Sverige i dag förbjudet att använda utrustning eller anordningar som ger djur en elstöt i syfte att styra deras beteende.

Jordbruksverket, som prövar tillstånd för ny teknik för djurhållning, har efterfrågat mer kunskap om hur tekniken påverkar djuren innan myndigheten godkänner den för allmänt bruk.

Lotten Wahlund har påbörjat analyser av beteende och stressnivåer hos djuren. De fullständiga resultaten av analyserna presenteras först i höst, men de preliminära är positiva, menar hon.

– Vi ser hittills inga skillnader i stressnivåerna i djurens hårkortisol, jämfört med djur som betar i fysiska hägn.

Fakta: Så fungerar tekniken

Djuret bär ett halsband som avger ett gradvis ökande ljud när det passerar den virtuella gränsen.

Om djuret trotsar gränsen får det en mild elstöt från halsbandet. Elstöten (0,2 Joule och 1,5 kV) är svagare än vad djur får från vanliga elstängsel (5 Joule och 7 kV).

Om djuret stannar utanför området avaktiveras halsbandet efter tre elstötar, och ett meddelande skickas ut till lantbrukaren om att djuret har rymt.

Gps-funktionen fortsätter att fungera för att hitta djuret, även om det är utanför det virtuella området. När djuret återvänder till hagen aktiveras halsbandet automatiskt igen.

Källa: SLU, RISE, WWF

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons