Oro för att trycket på BUP ökar i sommar
Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, konstaterar att vi befinner oss i början av en våg av uppsägningar. Hon misstänker att behovet av hjälp kanske blir större under sommaren.
– Om familjer inte har råd att åka på semester som de brukar och har dåligt med pengar kan det bli slitningar. Barnfamiljer drabbas hårt om föräldrarna, eller en förälder, blir av med jobbet.
Färre söker hjälp
Ing-Marie Wieselgren är nationell samordnare för psykisk ohälsa vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Hon säger att det finns en stor oro för att barn ska drabbas av en ökad psykisk ohälsa när familjer plötsligt får sämre ekonomi. Trots det är det just nu få som söker hjälp.
– Det är färre som söker hjälp hos BUP och socialtjänsten ser ingen ökning av antalet orosanmälningarna än så länge. Att man inte söker hjälp kan bero på att man inte vill belasta vården, säger hon.
En annan förklaring kan vara att det första man gör i en kris inte är att söka hjälp, utan att avvakta. Ing-Marie Wieselgren tror dock att söktrycket kommer att öka längre fram, vilket kan leda till problem.
– Vi kommer att ha en vårdskuld att arbeta av samtidigt som det troligen kommer att vara fler som söker hjälp. Därför uppmanar man patienterna att inte utebli och erbjuder besök via länk. Digitaliseringen har tagit jättekliv som tidigare tagit flera år.
Över huvud taget anser hon att krisens påverkan på barn är tudelad.
– Jag tror att det kan vara både och. För en del barn kan coronakrisen leda till att fokus hamnar på något annat än det man kanske går och grubblar på annars. Man ser plötsligt en gemensam inriktning i samhället och känner sig inte så annorlunda när det är många som är oroliga, säger Ing-Marie Wieselgren.
Samtidigt pekar hon på att andra barn och unga med en pressad hemsituation mår dåligt när de inte får gå till skolan, träffa kompisarna och inte har sina vanliga rutiner.
Lånat ut personal
SKR publicerar fortlöpande statistik för väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin. Marsstatistiken skulle kunna ge en första indikation på om trycket på BUP ökat på grund av coronakrisen. Men statistiken följer samma mönster som tidigare – och skillnaderna mellan regionerna är fortsatt stora.
Gotland har legat i topp i flera år, medan Västernorrland ligger i botten när det gäller första bedömningen. Där får bara var tredje sökande hjälp inom 30 dagar och coronakrisen har inte förbättrat läget.
– Vi har lånat ut personal med somatisk erfarenhet till covidvården. Vi riskerar att ställa patientgrupper mot varandra. Nu går det att få fram psykologer till företagare som mår psykiskt dåligt, men inte till ungdomar med psykiatrisk problematik, säger Lena Berglund Friberg, verksamhetschef för BUP i Västernorrland.
Hon anser att de etiska frågeställningarna skjuts åt sidan när allt i samhället kretsar kring coronakrisen.
– Det blir som ett sillstim som drar åt ett håll utan att man tänker efter. Det är jättebekymmersamt att gruppen med psykiska problem blivit negativt särbehandlade i många år om man ser till den totala kostnadsutvecklingen i landet, säger hon.
Fakta: Köer till BUP
Trycket på barn- och ungdomsvården har ökat de senaste åren och regionerna får allt svårare att leva upp till vårdgarantin. Skillnaderna för hur regionerna uppfyller vårdgarantin är stora.
2018 var det bara tre regioner som klarade 90 procent eller mer i fråga om en första bedömning inom 30 dagar: Gotland, Skåne och Stockholm. Hittills i år klarar två regioner vårdgarantin, enligt statistik från SKR.
Flera faktorer ligger bakom den kraftiga ökningen av patienter till BUP, enligt Ing-Marie Wieselgren psykiatriker och nationell samordnare för psykiatrifrågor på Sveriges kommuner och Regioner (SKR).
Dels är barnkullarna större. Dels är det mindre laddat att söka till psykiatrin.
Det finns också tecken på att den psykiska ohälsan har ökat hos barn och unga.