Annons

Nytt karenstak kan skydda utsatta yrkesgrupper

Maxgränsen för antalet karensavdrag – det som tidigare kallades karensdagar – kan sänkas från tio till sex om året för att skydda yrkesgrupper med hög sjukfrånvaro.
Regeringen ska nu ta ställning till en utredning som även föreslår att fler sjuka ska kunna slippa karensavdraget.
Politik • Publicerad 15 december 2023
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tycker att det skulle bli för svårt att dra gränsen för vilka yrkesgrupper som helt skulle kunna slippa karensavdraget. Arkivbild.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tycker att det skulle bli för svårt att dra gränsen för vilka yrkesgrupper som helt skulle kunna slippa karensavdraget. Arkivbild.Foto: Pontus Lundahl/TT

En arbetsgrupp inom Socialdepartementet föreslår att dagens allmänna högriskskydd ersätts med ett tak för antalet karensavdrag per år, och att maxgränsen sänks från dagens tio till sex. Avdraget ska på så sätt bli mer rättvist för personer som jobbar inom exempelvis vården, skolan och omsorgen.

– Det handlar om personer som kanske har de lägsta inkomsterna, framför allt inom många kvinnodominerade yrkesgrupper. Det är dem som det har varit mycket diskussion kring, de som har kontaktyrken med begränsade möjligheter att jobba hemifrån, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) till TT.

Svårt att dra gränsen

Annons

Regeringen bad arbetsgruppen att utreda frågan om att helt avskaffa karensavdraget för personer med kontaktyrken. Men arbetsgruppen tycker inte att det är en bra idé eftersom det skulle vara för svårt att dra gränsen för vilka yrkesgrupper som i så fall skulle omfattas.

Anna Tenje håller med.

– Gränsdragningsproblematiken infaller sig genast, den blir väldigt omfattande, den blir komplex och inte minst osäker, säger ministern.

Arbetsgruppen vill dessutom att det nuvarande högriskskyddet utökas för att ge fler personer med kroniska sjukdomar möjlighet att undantas från karensavdraget, och även att administrationen förenklas.

– Arbetsgruppen föreslår att man ska genomföra en informationskampanj för att nå fler individer och arbetsgivare för att göra dem medvetna om att det finns möjlighet till detta. Jag vill återkomma kring huruvida det är fler grupper som arbetsgruppen föreslår skulle omfattas, säger Tenje.

Ser positivt på förslag

Utredningen lämnas över till regeringen på fredagen. Tenje kan inte svara på när konkreta förslag kan läggas fram i riksdagen.

– Nu bereder vi vidare detta i sedvanlig ordning och tittar med stor tillförsikt över alla samtliga förslag i utredningen. Vi ser redan positivt på flera av dem, säger Tenje.

Hon kan inte heller svara på hur ett eventuellt förslag skulle få stöd av samarbetspartiet Sverigedemokraterna som gick till val på att avskaffa karensavdraget för personer med kontaktyrken.

– Sverigedemokraterna svarar själva för sitt ställningstagande och i sinom tid kommer dessutom regeringen att redogöra för vårt ställningstagande gällande de här förslagen, säger Tenje.

Arbetsgruppen räknar med att karenstaket skulle ge staten ökade inkomster på 280–330 miljoner kronor under 2025, och att det utökade högriskskyddet skulle kosta staten mellan 560 miljoner och 1,53 miljarder kronor, enligt Regeringskansliet.

Annons

En referensgrupp med en representant för varje riksdagsparti har fått framföra synpunkter på förslagen.

Fakta: Karensavdrag

Karensavdrag är ett avdrag på sjuklönen som görs i samband med sjukfrånvaro.

Karensavdraget är alltid 20 procent av sjuklönen under en genomsnittlig arbetsvecka.

Karensavdraget infördes den 1 januari 2019 och ersatte det som tidigare kallades karensdag. Syftet med ändringen var att det avdrag som görs när man är sjuk ska vara rättvist och förutsägbart.

Under pandemin infördes tillfälliga regler som innebar att den som blev sjuk, eller var tvungen att stanna hemma från jobbet på grund av minsta misstanke om risk för att smitta andra, fick ersättning av staten för hela eller delar av löneavdraget.

Källa: Försäkringskassan, TT:s nyhetsarkiv

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons