GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Nya turkiska krav på utlämning

Turkiet har i ett brev till Sveriges regering förnyat kraven på att påstådda terrorister utlämnas till landet, rapporterar turkiska medier.
Nato • Publicerad 6 juli 2022
Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan inför Natoländernas toppmöte i Madrid den 28 juni.
Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan inför Natoländernas toppmöte i Madrid den 28 juni.Foto: Henrik Montgomery/TT
Statsminister Magdalena Andersson (S) svarar på frågor under en bussturné som på onsdagen bland annat gick till Skara Sommarland.
Statsminister Magdalena Andersson (S) svarar på frågor under en bussturné som på onsdagen bland annat gick till Skara Sommarland.Foto: Björn Larsson Rosvall / TT

Det är de turkiska tidningarna Sabah och Daily Sabah som uppger att den turkiska justitieministern Bekir Bozdag skickat brev till både Sverige och Finland där han påminner om utlämningsbegäran.

I en intervju med turkisk tv förra veckan uppgav Bozdag att Turkiet kräver att 33 personer utlämnas – 21 från Sverige och 12 från Finland.

Enligt BBC hävdar Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att "tre eller fyra" personer från listan har utlämnats och utvisats från Sverige. Svenska justitiedepartementet har delvis bekräftat detta, men tillägger att besluten om utlämning tagits innan Sverige ansökte om Natomedlemskap, rapporterar Expressen.

Morgan Johanssons presstalesperson Sofie Rudh meddelar att tre av 16 ansökningar om utlämningar till Turkiet har bifallits mellan 2019 och 2022. Hur många utlämningsärenden som just nu är pågående omfattas av sekretess, skriver hon i ett mejl till Expressen.

Tio av personerna som begärs utlämnade från Sverige påstås tillhöra den av Turkiet terrorklassade Gülenrörelsen och elva påstås tillhöra det av Turkiet, EU och USA terrorklassade PKK.

Erdogan har i sin tur flera gånger hävdat att begäran gäller sammanlagt 73 personer. Statsminister Magdalena Andersson (S) och utrikesminister Ann Linde (S) har dock sagt sig vara ovetande om en ny, längre lista.

Tidigare listor

I samband med ett besök i Skara på onsdagen upprepar Magdalena Andersson det.

– Vad jag vet har det inte inkommit något, säger statsministern.

– Men det har tidigare kommit listor från Turkiet och vi jobbar naturligtvis i enlighet med den lagstiftningen som finns i Sverige och i enlighet med internationell rätt.

TT: Handlar det om listor som kommit redan innan Natodiskussionerna?

– Det har kommit listor tidigare. Ibland har människor inte befunnit sig i Sverige och ibland har det inte funnits grund för utlämning, men det har funnits tillfällen då det också har skett.

– Men i Sverige är det myndigheter som sköter det här enligt den svenska lagstiftningen – Migrationsverket, Säkerhetspolisen och så har vi också domstolar som prövar det här. Det är så det sköts i Sverige.

Turkiet drog förra veckan tillbaka sitt veto mot ett svenskt och finskt Natomedlemskap, sedan länderna skrivit under en överenskommelse som bland annat innebär att länderna lovar att inte stötta de kurdiska rörelserna YPG och PYD eller Gülenrörelsen.

Erdogan har varnat för att Turkiet kan komma att ändra sig om Sverige och Finland inte uppfyller sina åtaganden.

– De måste följa det här dokumentet. Gör de inte det kommer vi inte att ta in dem i Nato, sade Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu i en intervju med turkiska tv-kanalen NTV tidigare i veckan.

"Följer internationell lag"

Enligt Magdalena Andersson finns det ingen anledning till oro för kurder i Sverige.

– Vi utlämnar aldrig svenska medborgare, dessutom är det tydligt i överenskommelsen att vi kommer att följa internationell lag och självklart också den svenska lagstiftningen, säger hon.

– Så även om man inte är svensk medborgare behöver man inte vara orolig om man inte ägnar sig åt terrorism. Och då är det den svenska definitionen på terrorism som gäller, både när det gäller organisationer och vad som är terrorhandlingar.

Fakta: PKK och YPG

Kurdistans arbetarparti (PKK) grundades 1978 som ett marxistiskt parti.

Rörelsens mål var en kurdisk stat i sydöstra Turkiet samt angränsande delar av grannländer.

1984 tog PKK till vapen mot den turkiska staten i kampen för självständighet.

PKK är terrorstämplat av Turkiet, EU och USA.

År 2015 beräknades runt 45 000 människor ha dödats under 30 års strider mellan turkisk militär och PKK.

I Syrien har motståndet mot terrorrörelsen IS till stor del utgjorts av Syriens demokratiska styrkor (SDF), som domineras av den kurdiska YPG-milisen.

Sverige, USA och EU klassar inte YPG som terrorister, men Turkiet likställer YPG med PKK. Såväl regeringsföreträdare som statligt kontrollerade medier benämner dem som en och samma entitet.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.