Annons

Nya fjärran bilder av universum väntar

Det mest avancerade teleskop som har skapats har tagit nya bilder av universums mest fjärran delar.
James Webb-teleskopet har blickat miljarder år tillbaka i tiden och lämnat en första leverans av bilder. Hemlighetsmakeriet är stort in i det sista.
Rymden • Publicerad 11 juli 2022
Kontrollpaneler och skärmar i teleskopteamets högkvarter i amerikanska Baltimore. Arkivbild.
Kontrollpaneler och skärmar i teleskopteamets högkvarter i amerikanska Baltimore. Arkivbild.Foto: Bill Ingalls/Nasa via AP/TT
James Webb-teleskopet tog denna bild i mars. Den använde stjärnan med namnet 2MASS J17554042+6551277 för att ställa in skärpan och kalibrera de 18 speglar som fångar in infraröda våglängder.
James Webb-teleskopet tog denna bild i mars. Den använde stjärnan med namnet 2MASS J17554042+6551277 för att ställa in skärpan och kalibrera de 18 speglar som fångar in infraröda våglängder.Foto: Nasa/STScI via AP/TT
Den här bilden tog Hubble-teleskopet under 2003 och 2004. Det är det så kallade "Ultra deep field", det längsta vi blickat genom rymden, med ljus från galaxer som existerade för 13 miljarder år sedan. De små, röda prickarna som skymtar i bakgrunden är galaxer som existerade när universum var 800 miljoner år ungt. Arkivbild.
Den här bilden tog Hubble-teleskopet under 2003 och 2004. Det är det så kallade "Ultra deep field", det längsta vi blickat genom rymden, med ljus från galaxer som existerade för 13 miljarder år sedan. De små, röda prickarna som skymtar i bakgrunden är galaxer som existerade när universum var 800 miljoner år ungt. Arkivbild.Foto: Nasa, Esa, R. Ellis (Caltech), HUDF 2012 Team via AP/TT

– Jag ser väldigt mycket fram emot att inte behöva hålla dessa hemligheter längre. Det kommer vara en stor lättnad, säger Klaus Pontoppidan vid rymdforskningsinstitutet STSI vid det amerikanska Johns Hopkins-universitetet, som leder arbetet med teleskopet.

Den amerikanska rymdstyrelsen Nasas högsta chef Bill Nelson har tidigare utlovat den "djupaste bilden av vårt universum som någonsin har tagits".

Annons

USA:s president Joe Biden kommer att visa upp någon eller några av bilderna i en första pressvisning klockan 23 på måndagskvällen, svensk tid.

Slogs med häpnad

James Webb-teleskopet sköts upp på juldagen förra året och ungefär en månad senare nådde det sin destination i omloppsbana i solsystemet.

Ett uttalat mål är att det ska se längre tillbaka i tiden än människan hittills har lyckats med – och fånga ljus från de första stjärnorna och galaxerna som bildades och fanns efter "big bang", för närmare 13,8 miljarder år sedan.

– När jag såg bilderna för första gången. . . så lärde jag mig plötsligt tre saker om universum som jag inte visste innan, säger Dan Coe, som forskar om det tidiga universum vid STSI.

Astronomen säger sig ha blivit slagen med häpnad av de bilder som kommer att visas upp.

Ser mer ljus

James Webb-teleskopet mäktar med observationer i en mycket större del av det infraröda ljusspektrumet än föregångaren Hubble. Upplösningen blir högre vilket gör det lättare att se det stjärnljus som har "tänjts ut" till infraröda våglängder när universum har expanderat.

Teleskopet har till en början bland annat blickat mot den väldiga Carina-nebulosan, vars mystiska och ljusårslånga gaspelare tidigare har fångats av Hubbles kamera.

Fakta: James Webb-teleskopet

James Webb-teleskopet är efterträdaren till det framgångsrika Hubble-teleskopet, som levererade bilder längre ut i universum än människan hade skådat.

Det sköts upp från rymdbasen i Kourou i Franska Guyana på juldagen 2021 och nådde sin destination i omloppsbana i solsystemet ungefär en månad senare, varpå speglarna började vecklas ut.

Teleskopets huvudspegel mäter 6,5 meter i diameter (Hubble 2,4 meter) och har en fokallängd (brännvidd) på 131,4 meter. Det har en sammanlagd exponeringsyta 25,4 kvadratmeter. Allt som allt väger det 6,5 ton.

Det ger en oerhört detaljrik upplösning, där man kan observera objekt motsvarande storleken av ett mynt på fyra mils avstånd.

Målet är att det ska kunna urskilja ljus från de allra första galaxerna som bildades i universum och ge en mer detaljerad bild av dessa, för att bidra till förståelsen av hur galaxer utvecklas, hur stjärnor föds och dör, samt hur planetsystem uppstår. I det hoppas man på nya rön om de jordlika så kallade exoplaneter som finns – och i förlängningen om uppkomsten av liv.

Den europeiska rymdstyrelsen Esa, USA:s dito Nasa och Kanadas CSA samarbetar kring rymdteleskopet. Forskare vid Stockholms universitet, Chalmers och det svenska företaget Spectrogon har delvis utvecklat den kamera tillika spektograf som teleskopet tar bilder med.

Ombord finns också ett antennsystem som har utvecklats av Ruag Space i Göteborg, för överföring av data till jorden.

Teleskopet har döpts efter James E Webb, som var chef för Nasa under 1960-talet då man byggde upp Apolloprogrammet.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons