Annons

Myndigheten: Skador som hamnar i skymundan

Att drabbas av en arbetsskada blir allt vanligare. Arbetsmiljöverket ska nu genomföra ett stort antal inspektioner för att se hur arbetsplatser i landet sköter sig – och hur man kan förebygga att anställda slits ut.
Arbetsmiljö • Publicerad 5 oktober 2020
Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket. Arkivbild.
Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket. Arkivbild.Foto: Anders Wiklund/TT

– Du kanske belastar tungt varje dag, men först efter flera år märker du att du haft ett ensidigt arbete och att du är utsliten, säger myndighetens generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem.

Satsningen är en del i ett gemensamt EU-projekt där man vill öka kunskapen kring belastningsskador på arbetsplatser.

Annons

– Vi ser i alla länder i EU att det här är en viktig arbetsmiljöfråga när vi pratar om ett hållbart arbetsliv, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Som så mycket annat i en tid av pandemi så måste de flesta inspektioner dock göras över telefon när drygt 1 300 arbetsplatser ska gås igenom. Allt från restauranger och detaljhandel till tillverkningsindustrin omfattas.

Märks inte direkt

Enligt Arbetsmiljöverket har omkring 15 procent av anställda i Sverige någon typ av besvär. Belastningsskador kan exempelvis handla om att man får ont i nacken, ryggen eller axlar på grund av det arbete man utför och myndigheten ser det i en rad olika branscher: vård och omsorg, tillverkningsindustrin, transportsektorn.

– Det kanske inte är sådant som känns eller märks direkt som när du är med om en olycka, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Hon betonar att det är viktigt att arbetsmiljöarbetet är systematiskt och att man noga tittar på vilka arbetsmoment man har på en arbetsplats och hur man utför dem.

Skillnader mellan kön

– Är det här ergonomiskt riktigt? Och vad finns det för risker för kroppen? Det gäller att skapa sig kunskap om hur man gör med de här frågorna. Det här med belastning är lömska frågor, säger hon och menar att den här typen av skador lätt hamnar lite i skymundan.

– Om du lyfter något och får ryggskott så får du direkt ett kvitto på att du gjort fel. I andra fall kanske det går ganska lång tid, år, innan du märker att du har förslitningsskador och då är det ofta försent.

Arbetsmiljöverket ser även att det finns skillnader mellan män och kvinnor – något som ska undersökas närmare.

– Vi kan se att det är fler kvinnor som är drabbade än män och att det finns skillnader i hur vi fördelar arbetsuppgifterna vi gör. Vi kanske har samma arbetsuppgifter, men utför dem på olika sätt. Det är viktigt att man tittar på vad det beror på att kvinnor har högre sjukskrivningstal än män, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Fakta: Belastningsbesvär

Enligt Arbetsmiljöverket finns det ett starkt samband mellan belastningsbesvär och hur arbetsmiljön ser ut på en arbetsplats. Besvär kan exempelvis uppkomma när man lyfter tungt, genom påfrestande arbetsställningar eller repetitivt arbete. Även ett högt arbetstempo och stress kan ge uppkomst till besvär. Hur en arbetsplats är organiserad med exempelvis ljussättning och akustik kan också påverka.

Arbetsmiljöverket ser att belastningsbesvär förekommer i stort sett i alla branscher, men att vissa är mer utsatta än andra. Hos kvinnor förekommer besvär ofta inom vård och omsorg. För män handlar det om besvär inom branscher som exempelvis bygg och transport.

Källa: Arbetsmiljöverket

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons