Annons

Flertal dömda våldtäktsmän har invandrarbakgrund

Närmare 60 procent av alla våldtäktsmän hade utländsk bakgrund, enligt en ny svensk studie.
Många var också tidigare dömda för våldsbrott.
Varför invandrare är överrepresenterade kan forskarna inte svara på.
Brott • Publicerad 4 mars 2021 • Uppdaterad 27 april 2022
Samtliga dömda våldtäktsmän mellan åren 2000 och 2015 har studerats. Arkivbild.
Samtliga dömda våldtäktsmän mellan åren 2000 och 2015 har studerats. Arkivbild.Foto: Naina Helén Jåma/TT

– Det här var verkligen något som stack ut, säger Kristina Sundquist, professor vid Lunds universitet och en av forskarna bakom rapporten, till TT.

– Det krävs mer forskning för att se vilka orsaker den här överrepresentationen kan bero på. Vi måste ta reda på vad som karaktäriserar de invandrare som begår våldtäkter.

Annons

Studien, som Kvällsposten var först att rapportera om, är utförd av forskare vid Lunds universitet och publicerad i Forensic Sciences Research. Den har tittat närmare på 3 039 personer som dömts för våldtäkt i Sverige under perioden 2000–2015.

Dömda för våldsbrott

Majoriteten – 60 procent – av gärningsmännen var antingen första eller andra generationens invandrare. Nästan hälften var födda utanför Sverige.

Men våldtäktsmännen skiljde ut sig även på andra sätt.

Halva gruppen var tidigare dömda för våldsbrott, och en av tre gick på socialbidrag. De hade även oftare låg inkomst och det var vanligare att de bodde i socioekonomiskt utsatta områden.

Forskarna identifierade två olika grupper bland gärningsmännen där den mindre av dem – ungefär en fjärdedel av samtliga – kännetecknades av mer utbredd kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa, medan den andra hade en förhållandevis låg brottslighet.

– Det betyder att majoriteten av våldtäktsmännen kan falla under radarn litegrann, och att det kan vara en grupp som det är svårare att jobba förebyggande i, säger Kristina Sundquist.

Alla anmäls inte

Att invandrare är överrepresenterade kan ha flera orsaker, enligt forskarna.

– Vi tror att en del av förklaringen kan bero på ökad psykisk ohälsa, missbruk, social utsatthet, dåliga skolbetyg och så vidare, säger Kristina Sundquist.

Men skevhet i urvalet kan också spela in. Många som blir utsatta för sexualbrott tros inte anmäla det och de dömda våldtäktsmännen skulle med den logiken bara utgöra några få procent av förövarna.

Enligt Brå kan överrepresentationen delvis vara kopplad till anmälningsbenägenhet.

Annons

– Det kan vara så att man är mer benägen att anmäla något man blivit utsatt för, om brottet utförts av någon man känner sig mer främmande för, och som har låg social status, säger Stina Holmberg, forskningsråd på Brå, till Aftonbladet.

Dömda för brott

Men det kan också finnas kulturella förklaringar, enligt Brå.

– Det är också tänkbart att invandrare begår mer våldtäkter, utifrån att de kan komma från en kultur där kvinnorna inte beter sig som svenska kvinnor. De får inte festa och dricka alkohol till exempel, och då kan en del killar tolka det som att tjejer som gör det underförstått har sagt ja till sex, säger Stina Holmberg.

Kristina Sundquist är inte främmande för den tanken.

– Även i Sverige har vi en väldigt annorlunda syn på våldtäkt i dag än vad vi hade för inte alls så länge sedan. Länge ansåg man att kvinnans beteende, klädsel, om hon var berusad eller hade följt med mannen hem var förmildrande omständigheter. Men så ser man inte på det i dag.

Syftet med studien är att lägga fakta på bordet.

– Det är bara genom att ta fram fakta och presentera dem som man kan lösa problem. Man ska nog inte se det som att man stigmatiserar en grupp, utan man ska tänka att med rätt insatser kan man skydda personer från att bli förövare, för att inte tala om de kvinnor som utsätts, säger Kristina Sundquist.

Fakta: Våldtäkter i Sverige

Under de senaste tio åren (2010–2019) har de anmälda våldtäkterna ökat med 44 procent.

Ökningen kan delvis kopplas till för­ändringar i sexualbrotts­lagstiftningen, som inneburit att fler gärningar än tidigare bedöms som våldtäkt.

Bland annat utvidgades våldtäkts­begreppet den 1 juli 2013 i och med att begreppet ”särskilt utsatt situation” infördes i lagstiftningen, och den 1 juli 2018 infördes den så kallade samtyckeslagen.

Även förändringar i anmälnings­­benägenheten kan påverka antalet anmälda våldtäkter.

Källa: Brå

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons