Liten effekt av slopad uppskovsränta
Människor flyttar alldeles för sällan och det talas bland annat om ekonomiska inlåsningseffekter. Följden blir att vissa grupper har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden och att andra inte kan byta bostad när behoven förändras.
I höstbudgeten föreslog regeringen, i enlighet med januariavtalet, att räntan på uppskovsbeloppet vid en bostadsförsäljning tas bort vid årsskiftet. Syftet är att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
– Jag ser inte någon stark koppling till rörligheten. Jag bedömer att den stora mentala kalkylen som människor gör framför allt handlar om själva reavinstskatten. Uppskovsräntan är det nog få som för in i flyttbeslutet eftersom den är så mycket mindre i sammanhanget. Det är därför jag säger att denna åtgärd sannolikt har en väldigt liten effekt, säger Daniel Waldenström, forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) som har studerat frågor relaterade till rörligheten på bostadsmarknaden i Sverige och Europa.
"Behövs mer"
Den som säljer sin bostad med vinst och köper en ny bostad kan ansöka om uppskov med att betala reavinstskatten på vinsten, enligt vissa regler. I dag betalar den som fått uppskov cirka 0,5 procent av uppskovsbeloppet i ränta för varje år man har uppskovet.
Även Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på Kungliga Tekniska Högskolan, tror på en relativt liten effekt om räntan slopas. Men han ser samtidigt åtgärden som ett steg i rätt riktning.
– Det är ett ganska enkelt steg åt rätt håll. Det kostar inte staten så mycket. Men några stora effekter tror jag inte på, säger Hans Lind.
– Det behövs fler åtgärder. Det här blir lite som ett slag i luften om man vill hårddra det.
Andra skatter
Hans Lind pekar på att det i regel är andra faktorer än de rent ekonomiska som styr flyttbesluten. För att få en större ekonomisk effekt tror experterna att det vore mer effektivt att justera skatterna som är direkt kopplade till en flytt.
Stämpelskatten innebär att den som köper en villa får betala en skatt som är 1 procent av köpeskillingen.
– Det är en hel del pengar, omkring 13 miljarder per år som svenskarna betalar. Ville man öka rörligheten skulle det vara den man skulle ta bort, säger Daniel Waldenström, om stämpelskatten.
Kostnaden för staten under 2021 för den slopade uppskovsräntan har regeringen beräknat till 1,7 miljarder kronor.
Daniel Waldenström som är kritisk till att slopa uppskovsräntan anser att det inte är bra att hushållen har skatteskulder som ligger och skvalpar i systemet.
– Tanken med uppskovsräntan var att man skulle bli påmind om att man har en skatteskuld till staten genom att göra den lite kostsam. Risken är annars att folk har en ganska stor skuld till staten som de inte riktigt känner till. Det gör att folk fattar beslut på delvis felaktiga grunder. De konsumerar med pengar de egentligen inte har.
Fakta: Förslag om slopad uppskovsränta
Regeringen har föreslagit att den så kallade uppskovsräntan, det vill säga kostnaden för att skjuta upp beskattningen på en bostadsvinst, tas bort den 1 januari 2021.
Förslaget är en del av det så kallade januariavtalet och finns med i budgeten för 2021.
Åtgärden beräknas leda till minskade inkomster för staten på 1,7 miljarder kronor under nästa år.
Syftet uppges vara att öka rörligheten på bostadsmarknaden genom att minska inlåsningseffekter.
Kostnaden för att ha uppskov är cirka 0,5 procent av uppskovsbeloppet.
I maj i år hade 600 000 personer uppskov, i genomsnitt 500 000 kronor. De betalar då i genomsnitt 2 500 kronor per år i uppskovsränta.
Källa: Regeringen