Annons

Finansministern vill syna låg kapitalskatt

Sverige har höga skatter på arbete, låga skatter på egendom och regler som gör att ägare till fåmansbolag kan bli riktigt rika och staten fattigare, enligt en ny rapport.
Finansministern vill se över kapitalskatterna framöver.
Skatt • Publicerad 4 september 2019
Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör på Konjunkturinstitutet (KI).Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

– Vi har ju en låg beskattning på kapital i Sverige, det är en av de frågor jag vill diskutera när vi pratar om skattereform, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT apropå en ny rapport från studieförbundet SNS.

Statliga Konjunkturinstitutet (KI) har på uppdrag av SNS borrat i skattesystem i EU och länder inom OECD och mätt dem mot svenska skatter. Enligt rapporten går Sverige mot den internationella trenden genom att ha sänkt skatten på fastigheter och genom att beskatta egendom som fastigheter och annat kapital jämförelsevis lågt.

Högre skatter

Annons

Skatten på arbete har sänkts men är högre än i andra länder, särskilt marginalskatten.

– Ja, vi har ju höga skatter i Sverige men vi har en välfärd på ett sätt som inte finns i en del länder man jämför med, säger finansministern och nämner utbyggd äldreomsorg och förskola som exempel.

Enligt rapporten har skatten på arbete sänkts med 250 miljarder sedan år 2000. Först gjordes det genom en skattereduktion för den allmänna pensionsavgiften och sedan, efter maktskiftet från S-regering till Alliansen 2006, genom flera jobbskatteavdrag. Båda betydde ungefär lika mycket och sänkte sammantaget skatten på arbete med motsvarande 5 procentenheter av BNP.

– Trots att man har sänkt skatten på arbete ligger vi fortfarande över snittet i OECD, i synnerhet för höginkomsttagare där vi har högsta marginalskatten. Även efter slopandet av värnskatten kommer vi att ligga bland de högsta, säger KI:s generaldirektör Urban Hansson Brusewitz till TT.

Är låg

Sverige sticker ut genom att ha ett lågt uttag av skatt på egendom.

– Den ökade inkomstspridning vi har fått de senaste decennierna beror inte på att vi har fått en större spridning på lönerna, vilket har skett i många andra länder. Det har mer att göra med inkomster från kapital och fastigheter och 3:12-regler. Ägare av fåmansbolag har fått gynnsammare beskattning och mer redovisas som utdelningsinkomster än förvärvsinkomster, säger Hansson Brusewitz.

Han pekar på att utdelningarna från fåmansbolag har ökat från 30 miljarder 2007 till 100 miljarder. Reglerna gör det mer lönsamt för ägare och delägare att ta ut inkomster som utdelning i stället för som lön, eftersom skatten då är mycket lägre.

Enligt rapporten urholkar det basen för beskattning av arbete och lämnar hål i statens finanser.

Vill ändra regler

Finansministern gjorde ett försök 2018 att komma åt de gynnsamma reglerna men fick hejda sig efter hot om misstroendevotum från SD och de borgerliga partierna.

– De behöver verkligen ändras. Att vi socialdemokrater vill det råder ingen tvekan om men de partier vi samarbetar med, inte minst Centern, delar i dagsläget inte min entusiasm, säger Magdalena Andersson.

Annons

Hon framhåller att alla frågor måste upp på bordet när regeringen, C och L ska förhandla om en stor skattereform.

SNS-rapporten noterar att det är "förenat med svårigheter att ha väsentligt högre marginalskatter på arbetsinkomster än på kapitalinkomster."

Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson, Ulla Andersson, fortsätter att argumentera för en progressiv kapitalskatt och fastighetsskatt och en nedtrappning av ränteavdragen. Det kunde växlas mot att sänka skatter för de med lägre inkomster.

– Inget annat land har en fastighetsskatt som vi, säger hon.

Petra Frid/TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons