Annons

Slutförvar får grönt ljus med förbehåll

De kopparkapslar som ska förvara använt kärnbränsle i 100 000 år är tillräckligt säkra. Det slår Strålsäkerhetsmyndigheten fast efter en ny granskning.
Men granskningen får kritik av forskare. Och regeringen kan inte ge något besked om tidpunkt för beslut om slutförvaret.
Kärnkraft • Publicerad 11 mars 2021
Sveriges använda kärnbränsle ska enligt planen slutförvaras i närheten av Forsmarks kärnkraftverk. Arkivbild.Foto: Forsmarks Kraftgrupp bildarkiv/TT

På frågan om regeringen siktar på ett beslut före valet i september nästa år om det tänkta slutförvaret i Östhammar och utbyggnad av mellanlagret i Oskarshamn, säger klimat- och miljöminister Per Bolund (MP) till TT.

– I dagsläget kan jag inte ge någon tidsuppfattning överhuvudtaget, det går inte att sätta något datum i dag.

Annons

Frågan om hur Sveriges använda kärnbränsle ska kunna förvaras på ett säkert sätt i minst 100 000 år fortsätter att väcka heta diskussioner. En av frågorna handlar om ifall den koppar som ska användas för att kapsla in avfallet är tillräckligt beständig, eller om den utsätts för farliga angrepp av korrosion.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har gjort en ny granskning av de senaste långtidsstudier som bolaget Svensk kärnbränslehantering (SKB) har presenterat. Det handlar om experimentkapslar som legat 500 meter under marken i 20 års tid.

"I linje med etablerad kunskap"

I rapporten slår myndigheten fast att resultaten inte avviker från vad som kan förväntas. Den står fast vid sitt beslut från 2018 att tillstyrka bolagets ansökan om att få bygga ett slutförvar vid Forsmark.

"Resultaten av granskningen är i linje med etablerad kunskap kring korrosionsprocesser för koppar i den slutförvarsmiljö som skulle råda tiden direkt efter slutlig förslutning", säger Ansi Gerhardsson, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten i ett pressmeddelande.

Men korrosionsforskaren Peter Szakálos vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm är kritisk:

– Det finns väldigt mycket data som visar att koppar korroderar betydligt mer under de omständigheterna än vad SKB anger.

– Och om man tittar på de prototypförsök som SKB har gjort så har korrosionen alltid varit 100 till 1 000 gånger högre än vad som anges av modellen för slutförvar. De har inte gjort några lyckade försök där korrosionen har kommit ner till de låga nivåer de pratar om, tillägger Peter Szakálos.

Följer med syre

Bo Strömberg, korrosionsexpert på Strålsäkerhetsmyndigheten, anser dock att det är en feltolkning. Den korrosion som sker den allra första tiden är inte representativ för hur det sedan kommer att vara i flera årtusenden, säger han. Det beror bland annat på att det alltid följer med lite syre ned i underjorden då experimentkapslarna sänks ned, samt att den buffert av lera som ska skydda kopparkapslarna inte hunnit mättas av vatten och bli tillräckligt tät.

– De här försöken täcker ju självklart inte hela den tidsskala som måste beaktas i säkerhetsanalysen, utan täcker bara ett inledande skede, säger Bo Strömberg.

– Det har aldrig varit vår förväntan att man får en korrosionshastighet som är tillämplig för säkerhetsanalysen baserad på den här typen av försök, tillägger han.

Annons

TT: Anser Strålsäkerhetsmyndigheten att frågan om kopparens beständighet under de här omständigheterna är färdigutredd?

– Man kan ju aldrig säga att nu är det färdigforskat för all framtid, men jag skulle säga att det är en grundligt utredd fråga, säger Bo Strömberg.

Stort förbehåll

Han understryker att frågan om korrosion bara är en av många frågor, och att det handlar om att väga samman många faktorer för att säkerställa ett fungerande slutförvar.

– Vi tillstyrker SKB:s ansökan, men det är med ett stort förbehåll. I vår granskningsrapport på 800 sidor specificerar vi en rad olika saker som vi förväntar oss att SKB ska göra innan det kan bli aktuellt att börja bygga slutförvaret, och sedan ytterligare andra innan det kan tas i drift, säger Bo Strömberg.

I slutänden är det regeringen som bestämmer när, eller om, SKB får påbörja bygget av slutförvaret.

Enligt Per Bolund återstår mycket arbete att göra för regeringen, men frågan är prioriterad och det jobbas hårt. Men samråd med grannländer återstår och det kommer att ta tid att gå igenom de 800 sidorna från SSM. Det kan i sin tur ge upphov till nya frågor, framhåller han.

– Det är en otroligt viktig fråga, inte minst för att alla svenskar ska känna trygghet att det här livsfarliga materialet kan hållas åtskilt från människor och miljö, inte bara i år, om tio, tusen eller hundra tusen år framåt i tiden, säger Bolund.

Fakta: 500 meter ner i urberget

Använt kärnbränsle skickar ut radioaktiv strålning som är farlig för omgivningen i 100 000-tals år.

Den som producerar kärnkraft i Sverige är enligt lagen om kärnteknisk verksamhet skyldig att ta hand om det radioaktiva avfall som bildas.

Kärnkraftsbolagen bildade därför bolaget Svensk kärnbränslehantering (SKB) på 1970-talet, som fick i uppdrag att utveckla en metod att förvara det använda kärnbränslet.

1983 presenteras metoden KBS-3, som går ut på att avfallet placeras i kapslar av gjutjärn och koppar, som sänks ned i ett tunnelsystem 500 meter i urberget och omges av bentonitlera.

2011 ansöker SKB om tillstånd att få bygga ett slutförvar i Forsmark och en anläggning för inkapsling i Oskarshamn.

2015 ansöker SKB om att få utöka kapaciteten i det mellanlager för utbränt kärnbränsle som finns i Oskarshamn från 8 000 till 11 000 ton.

2018 tillstyrker Strålsäkerhetsmyndigheten SKB:s ansökningar.

3 oktober 2020 säger Östhammars kommun ja till slutförvar i Forsmark.

11 mars 2021 presenterar Strålsäkerhetsmyndigheten en granskning av SKB:s långtidsfältförsök (LOT) och finner att resultaten är i linje med etablerad kunskap, varför beslutet att tillstyrka SKB:s ansökan om att få bygga KBS-3 kvarstår.

Regeringen ska nu fatta beslut om huruvida tillstånd enligt kärntekniklagen respektive tillåtlighet enligt miljöbalken kan medges eller inte.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons