Kristersson: Så fort som möjligt gäller
Sent på måndagskvällen meddelade Turkiet att landet är redo att säga ja till Sverige i Nato. Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan har sagt att han "så snabbt som möjligt" ska föreslå landets parlament att godkänna Sverige som Natos 32:a medlemsland.
Men exakt tidpunkt saknas, och det är därför fortsatt oklart hur snart Sverige kan omfattas av försvarsalliansens säkerhetsgarantier.
– Det är en turkisk angelägenhet, men jag tar fasta på gårdagens budskap – så fort som möjligt, säger Kristersson på väg in till Natos toppmöte i Vilnius.
I mitten av juni beslutade Turkiet att skjuta fram semestern för parlamentet, vilket öppnar för att en ratificering kan ske i sommar.
Litar på Ungern
Ungern är det andra landet som fortfarande inte godkänt Sverige. Från Budapest sägs på tisdagen att det nu bara är "en teknikalitet" att ratificera det svenska medlemskapet.
Ulf Kristersson har inte talat med Ungerns premiärminister Viktor Orbán efter det turkiska klartecknet, men han är säker på att landet inte blir ett hinder.
– Jag tar fasta på det han (Orbán) sade till mig senast: Ungern kommer inte att försena en svensk ratificering, säger Kristersson.
Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó skriver på Facebook:
"När det gäller Sverige är vår ståndpunkt också tydlig: regeringen stöder Nato-inträdet, varför vi lämnade förslaget till riksdagen för många månader sedan. Att avsluta ratificeringsprocessen är bara en teknikalitet."
Inte heller Szijjártó anger en tidpunkt för ratificeringen. Men det ungerska parlamentet har redan klarat av debatt och utskottsbehandling om den svenska Natoansökan. Det gjordes redan den 27 mars i samband med att Finland ratificerades. Det enda som återstår är alltså själva beslutet, vilket teoretiskt kan gå på fem minuter.
Det ungerska parlamentet är nu på sommarledighet, men kan kallas in med kort varsel.
Snabb process
Natochefen Jens Stoltenberg framhåller att medlemskapsprocessen för Finland, men även Sverige, trots alla fördröjningar varit de snabbaste i Natos historia. Finland blev medlem i april.
Att både Sverige och Finland snart ingår i Nato visar att försvarsalliansen står stark, anser Stoltenberg.
– Det här sänder ett mycket tydligt och starkt budskap till Ryssland och president Putin, säger han.
– Det visar att Natos dörr förblir öppen och att det är de allierade som bestämmer om Natoutvidgning. Moskva och president Putin har inte veto, säger Stoltenberg.
Natochefen anser att Putin gjorde ett strategiskt misstag. Inte bara underskattade han ukrainarna och enigheten bland Natos medlemsländer – den ryske presidenten underskattade också de politiska konsekvenserna, säger han.
– Han gick i krig för att han ville ha mindre Nato – nu får han mer Nato.
Fakta: Vägen in i Nato
Sverige och Finland ansökte samtidigt om Natomedlemskap den 18 maj 2022. Vid Natos toppmöte i Madrid den 29 juni togs beslut om att bjuda in länderna, varpå anslutningsprotokollen undertecknades den 5 juli.
I samtliga Natoländer utom Ungern och Turkiet godkändes sedan medlemskapen av ländernas parlament under sommaren och början av hösten 2022.
Sedan Natos generalsekreterare besökt Turkiet i februari 2023 och efter ett tjänstemannamöte i Bryssel den 9 mars mellan Sverige, Finland och Turkiet gav den turkiske presidenten klartecken för att säga ja till Finland.
Ungerns parlamentet röstade sedan ja till Finland den 27 mars, följt av ja från Turkiets parlament den 30 mars.
Den 4 april 2023 blev Finland formell medlem, då Turkiets utrikesminister överlämnade de turkiska handlingarna till sin USA-kollega vid ett Natomöte i Bryssel.