Annons

Kollaps för kryptokonsten – så ser framtiden ut

För ett år sedan peakade hajpen kring kryptokonst. Men när marknaden vände blev fallet hårt. Handeln har rasat med 97 procent.
Hur framtiden för digitala äkthetsbevis, som kallas NFT, ser ut och om det ens finns någon, splittrar nu experterna.
Ekonomi • Publicerad 7 januari 2023
År 2022 blev inte någon höjdare för den som ville tjäna snabba pengar på kryptokonst. Arkivbild.
År 2022 blev inte någon höjdare för den som ville tjäna snabba pengar på kryptokonst. Arkivbild.Foto: Tsafrir Abayov/AP/TT
Emelie Moritz, operativ chef på kryptobörsen Safello. Pressbild.
Emelie Moritz, operativ chef på kryptobörsen Safello. Pressbild.Foto: Safello
Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.Foto: Internetstiftelsen
Claire Ingram Bogusz, Universitetslektor vid Institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet. Arkivbild.
Claire Ingram Bogusz, Universitetslektor vid Institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet. Arkivbild.Foto: Sofia Ekström/SvD/TT

I mars 2021 sålde auktionshuset Christies en NFT – det vill säga ett ägarbevis eller kontrakt som kan säljas, köpas eller bytas – signerad konstnären Beeple för 69 miljoner dollar.

Sedan dess har kryptokonsten översvämmat konstvärlden och fått kändisar att hosta upp miljoner.

Annons

Kända kollektioner, som de uttråkade aporna i "Bored Ape Yacht Club", erbjuder inte bara köparen ett digitalt konstverk, utan också inträde till exklusiva medlemsklubbar.

I januari förra året betalade Justin Bieber 1,29 miljoner dollar, motsvarande drygt 13 miljoner kronor i dagens växelkurs, för en uttråkad apa. Det var i samma veva som hajpen nådde sin absoluta topp.

För sedan dess har det gått snabbt utför.

Krypto hajpas upp

I januari 2022 såldes NFT:er för 17,2 miljarder dollar enligt data från Bloomberg. I augusti var siffran nere på 466,9 miljoner dollar.

Handeln hade alltså minskat med uppseendeväckande 97 procent på några månader. Sedan dess har inte marknaden återhämtat sig.

– Som för allt annat måste det finnas en marknad. Det är så med mycket inom krypto, att det hajpas upp som tusan, säger Emelie Moritz, operativ chef på kryptobörsen Safello.

Enligt henne lever hoppet om NFT:er trots det "i allra högsta grad" kvar. Men kanske inte främst som ett konstprojekt.

Internetstiftelsens internetexpert Måns Jonasson är mer tveksam.

– Hajpen kom och blommande över ganska snabbt, säger han.

Vissa kan överleva

Det är en sak att våga investera när man har gott om pengar och framtiden ser ljus ut. Det är något helt annat att våga när läget är sämre.

Annons

Claire Ingram Bogusz, universitetslektor vid Institutionen för information och media vid Uppsala universitet, förklarar raset för NFT:er med att folk har blivit riskovilliga.

Hon beskriver intresset i dag som svalt – men inte helt dött.

– Det finns en kärna av bolag som kommer att överleva och som har möjlighet att ta fram bättre lösningar.

De som ligger risigt till är de som bara har skapats på grund av hajpen, istället för att lösa något riktigt problem, enligt Ingram Bogusz.

Att investera i NFT:er är dock fortfarande mycket riskfyllt och något man bör vara försiktig med, understryker hon.

En spekulationsbubbla?

Internetstiftelsens Måns Jonasson var skeptisk till fenomenet från start. Enligt honom låg "helt vanlig girighet och spekulation" bakom prisökningen på NFT:er, snarare än en tro på att de skulle revolutionera konstvärlden.

– Precis som i alla spekulationsbubblor måste man ju blåsa upp värdet för att andra ska hoppa in med sina pengar, det är först då man kan bli rik, säger han.

För NFT-förespråkarna är det lite upp till bevis nu när priserna ligger i botten, säger Jonasson.

– Det borde ju vara världens grej att köpa sådana här apor nu, men det görs ju inte. Marknaden har dött totalt.

I grunden har NFT:er ingenting med konst att göra, utan det är digitala kontrakt på blockkedjan som kan användas till allt möjligt. Inte bara att bevisa vem som äger ett konstverk.

Annons

Starbucks har till exempel lanserat sitt lojalitetsprogram med hjälp av NFT-kontrakt. Tekniken gör det enkelt att dela ut unika kuponger till användarna.

"Digitala tvillingar"

Det är inom det här området som Emelie Moritz ser en rad användningsområden för tekniken framöver.

Ett som hon tycker är extra spännande är så kallade “digitala tvillingar”.

– Det är något som storbolag som Nike och Tiffanys jobbar med. Den som köper senaste modellen av ett par Nike-skor kan också få dem som en digital variant, en digital tvilling, och då använda dem till exempel på en avatar i ett spel, säger hon.

Gränsen mellan den digitala och analoga identiteten suddas ut allt mer, enligt Moritz.

– Det finns en stor vilja hos många att framställa sig digitalt så som de är i verkliga livet. Det är där digitala tvillingar kommer in. Det är ett digitalt ägarbevis som är unikt.

Intresset för NFT-konstverken är faktiskt inte heller helt dött. "Bored Ape Yacht Clubs" apor säljs och köps fortfarande varje dag.

Hur har det gått för Justin Bieber då? Han har fortfarande kvar sin apa, men skulle han få för sig att sälja den idag skulle priset ha sjunkit från 13 miljoner kronor till runt 900 000 kronor, om man ska gå på handelsplattformen Openseas statistik.

Fakta: Non Fungible Tokens (NFT)

NFT – non- fungible tokens – ett slags ägarbevis eller kontrakt som kan säljas, köpas eller bytas.

NFT:erna finns på en så kallad blockkedja och går att koppla till vilket digitalt innehåll som helst. Hittills har det ofta handlat om digital konst.

Köper du en NFT äger du helt enkelt äkthetsbeviset för det digitala konstverket.

Konstverket i sig kan kopieras på olika sätt, bland annat genom att högerklicka och ladda ner det till datorn. Men endast en person äger kvittot på att hen köpt originalverket.

"The Bored Ape Yacht Club" är ett NFT-projekt som lagt till andra värden till NFT:erna. Köper du en uttråkad apa får du också ett klubbmedlemskap och med det olika förmåner. En av dessa är tillgång till The Bathroom – en gemensam digital "graffitivägg" som NFT-ägarna kan rita eller skriva på.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons