GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Klimatförändringar inte bov vid svältkatastrof

Matbristen slår hårt mot Madagaskar, som lider av konsekvenserna av en utdragen torka. Men torkan beror inte på klimatförändringarna, som tidigare påståtts, enligt en ny studie.
Madagaskar • Publicerad 2 december 2021
1,3 miljoner människor i södra Madagaskar är enligt Världslivsmedelsprogrammet i skriande behov av hjälp med mat.
1,3 miljoner människor i södra Madagaskar är enligt Världslivsmedelsprogrammet i skriande behov av hjälp med mat.Foto: Alice Rahmoun/WFP/AP/TT
Män gräver efter vatten på en uttorkad flodbädd i november förra året.
Män gräver efter vatten på en uttorkad flodbädd i november förra året.Foto: Laetitia Began/AP/TT

1,3 miljoner människor är i akut behov av mat i södra Madagaskar utanför Afrikas östra kust, enligt FN:s Världslivsmedelsprogram ( WFP ). Flera år av torka har gjort att människorna inte kan få fram mat på egen väg, och folk tvingas äta gräshoppor och löv.

WFP pekade i juni ut Madagaskar som ett av världens första länder att drabbats av svältliknande förhållanden till följd av klimatförändringar, och i november lyfte även landets president Andry Rajoelin upp problemen.

– Mina landsmän betalar priset för en klimatkris de inte skapade, sade han.

Beror på annat

Men en ny studie från forskningsnätverket World Weather Attribution ( WWA ), som bland annat har tagit fram metoder för att koppla extremväderhändelser till klimatförändringar, säger att regnbristen mellan juli 2019 till juni 2021 förvisso var ovanlig, men att risken för regnbristen inte på ett betydande sätt ökat till följd av klimatkrisen.

Resultaten går dessutom i linje med en rapport från en FN-panel från i augusti, som väntar sig att den globala uppvärmningen leder till torka i Madagaskar först om den når 2,0 grader (för närvarande är den omkring 1,1 grader).

– Våra resultat är inte förvånande, de ligger till stor del i linje med tidigare studier. Jag var mer förvånad över att FN märkte den så tydligt som orsakad av klimatförändringar, säger Friederike Otto vid universitetet Oxfords klimatförändringsinstitut, till AFP.

– Det är verkligen viktigt att inte automatiskt anta att allt dåligt som händer sker på grund av klimatförändringar, för det är inte sant, säger hon.

I stället beror den nuvarande krisen på fattigdom, dålig infrastruktur och ett regnberoende jordbruk – i kombination med naturliga klimatvariationer, där klimatförändringar inte på betydande sätt bidragit, enligt forskarna.

Kan bli värre

Med det sagt betonar forskarna att krisen i Madagaskar i allra högsta grad är allvarlig, liksom klimatförändringarna.

– De har drabbats av allvarlig torka två år i rad, och människor har tvingats lämna sina hem. Det är en dramatisk situation, säger Robert Vautard, chef vid Pierre-Simon Laplace-institutet i Frankrike, till AFP, och fortsätter:

– Och eftersom vi är relativt säkra på att torkan kommer att öka i Madagaskar åtminstone från plus 2 grader och uppåt, så måste vi vara fortsatt oroade och försöka att begränsa klimatförändringarna.

Fakta: Krisen i Madagaskar

Madagaskar beskrivs som ett av de tio mest sårbara länderna i världen, och är dessutom det mest cyklondrabbade i Afrika. Det är den enda platsen i världen där de svältliknande förhållandena inte har en direkt koppling till en konfliktsituation.

Ris är den vanligaste grödan, men produktionen är låg. Det är svårt för bönder att få lån, kvinnor har svårt att få tillgång till mark, fälten tas om hand dåligt efter skörd och småskaliga bönder har dålig tillgång till marknader för att sälja sina varor.

Flera år av torka har gjort att 1,3 miljoner behöver nödhjälp med mat. 135 000 barn lider av akut undernäring.

WFP har nått omkring 700 000 människor i månaden sedan oktober 2020

Källa: WFP

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.