Annons

Oenighet om ekonomin för lantbruket

Ekonomin i lantbruket försämrades inte förra året jämfört med 2020, enligt Jordbruksverket. Men verket pekar på stor oro bland svenska jordbrukare inför utvecklingen i år och lyfter ett värstascenario med en miljard i tappade intäkter – och LRF tycker inte att regeringen tar situationen på allvar.
Ekonomi • Publicerad 3 februari 2022
Ekonomin i jordbruket var oförändrad förra året jämförte med året före, 2020, enligt en preliminär beräkning från Jordbruksverket. Arkivbild.
Ekonomin i jordbruket var oförändrad förra året jämförte med året före, 2020, enligt en preliminär beräkning från Jordbruksverket. Arkivbild.Foto: Fredrik Sandberg/TT

I början av december gjorde Jordbruksverket en bedömning av utvecklingen i jordbruket under 2021 och har nu uppdaterat den. Den största skillnaden är att priserna på olika typer av insatsvaror ökade betydligt mer i slutet av 2021 än vad tidigare beräkningar utgick ifrån.

Men även priserna på spannmål och oljeväxter ökade, vilket fick intäkterna att stiga en del.

Annons

Verket skriver att den så kallade företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, beräknas ha blivit i stort sett oförändrad för sektorn förra året jämfört med 2020. I siffror betyder det 7,9 miljarder kronor.

Jordbrukssektorns produktionsvärde uppgick till 68,1 miljarder kronor, en ökning med 3,4 miljarder kronor eller drygt 5 % jämfört med 2020.

Oron finns

Men det finns en rad olika orosmoln inför 2022 och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och flera riksdagspartier har krävt krispaket för sektorn.

Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) kan inte nu uttala sig om behovet av stöd till bönderna i vår, innan näringsdepartementet bedömt Jordbruksverkets analys.

– Det vi kan säga är att det är många bönder som har det tufft, säger hon.

Sätherberg konstaterar att kostnaderna för viktiga insatsvaror "stack iväg" i slutet av 2021.

I en sammanställning över läget för svenskt jordbruk som Jordbruksverket skickade in till näringsdepartementet i förra veckan framgår att branschen i värsta fall kan tappa en miljard i intäkter jämfört med 2021, om den negativa trenden fortsätter.

Det som oroar är att priset på de produkter som jordbrukarna behöver, som till exempel foder och gödsel, har ökat kraftigt under senare delen av 2021 och nu ligger på rekordnivåer.

Även stigande frakt- och energipriser priser har påverkat jordbruket negativt.

LRF kritiska

LRF:s ordförande Palle Borgström tycker att regeringen inte tar situationen på allvar.

Annons

– De är påfallande passiva. Sedan blir det tydligt att de tittar bakåt medan vi i LRF räknar på kostnaderna här och nu och vad det får för effekt om de håller i sig framåt, säger han.

Jordbruksverkets analys att företagsinkomsterna var oförändrade 2021 stämmer inte, enligt LRF.

– Lantbrukarna gjorde inte de inköp man behövde, främst av gödning, i november–december i fjol eftersom priserna var så höga och gödning var svårt att få tag i. När man köper mindre så bortfaller en kostnad och det går ju rakt ned och blir en vinst på sista raden, säger Palle Borgström.

Ingen nödslakt

Det finns enligt Jordbruksverket inga tecken på att djur kommer att behöva nödslaktas, vilket skedde under 2018. Då handlade det om att det inte fanns tillräckligt med foder. De höga priserna har däremot lett till att bönderna gått över från kraftfoder till så kallat grovfoder. Det betyder att djuren växer långsammare och inte får lika mycket hull.

Svenskt kött riskerar också konkurrens från importerat kött i takt med att samhället öppnar upp och restaurangbesöken blir fler igen.

Men pandemin har också delvis gynnat svenska bönder. När folk äter mer kött hemma tenderar de att välja svenskt. En ökad import igen kan pressa ner priset på svenskt kött.

Men allt är inte dystert. Höstsådden blev ovanligt stor i fjol och om inga oväntade väderfenomen inträffar så kommer skörden i vår därmed att bli ovanligt god.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons