Han är ung, nyfiken, ambitiös. Dessutom kunnig.
Nyheter • Publicerad 27 januari 2003
Olof Nilsson.
Foto: Lars Johansson
Olof Nilsson. Foto: Lars JohanssonFoto: 

Jazzklubben Kalmar Nyckel gjorde ett bra val när 22-årige Olof Nilsson utsågs till klubbens 20-årsstipendium. Tacksamheten att bli profet i sin egen stad speglades i hans ögon - men där fanns också en stark vilja att visa vad han kan. Visa att klubben gjort ett bra val.

Utdelningen av klubbens första stipendium var bara en av höjdpunkterna vid jazzklubbens jubileumsfest, för det var en fest i ord (Hans Duned), och bild (Ebbe Eberhardsson) samt massor av musik.

Den mastiga musiken kom från Göteborgsbaserade Janne Ersson Big Band som väl aldrig låtit bättre än nu. Något som en inbjudan till sommarens Montreauxfestival får vara kvitto på.

Ändå var det något speciellt när den nya jazzgenerationen, här representerad av Olof Nilsson med kvintett, intog den provisoriska scenen. Detta sedan Olof Nilsson mottagit stipendiet av Hans Duned.

Nu har alltså 22-årige Olof Nilsson placerat Läckeby på jazzkartan. Det var där det hela började.

- Mamma är kantor, så det var alltid musik hemma.

Jazzen fick dock vänta åtskilliga år på Olof Nilsson. Först skulle de humanistiska studierna vid Stagneliusskolan i Kalmar klaras av.

- Men när jag gick på högstadiet kom intresset för pianospel och här var mamma till stor hjälp.

Bacillen ledde till Skåne

Efter Stagg blev det Högalids folkhögskola och mer piano, något som ledde till Stockholms musikkonservatorium - och jazzklubben

Fasching. Det var där Olof Nilsson angreps av jazzbacillen.

- En kompis tipsade om Bill Evans och hans Portrait in jazz. Sedan var jag ordentligt biten.

Nu pluggar Olof Nilsson vid Sundsgården, utanför Helsingborg.

- En suverän miljö för den som vill spela och utvecklas, fastslår Olof Nilsson, som bland annat har en lärare vid namn Mattias Svensson. Jodå, det är basisten i Jan Lundgren Trio.

- Ganska kul att tänka sig att han brukar hänga på Jan Lundgrens piano och snacka. Nu är det jag som sitter vid pianot ...

Inte som Buddy Rich

På lördagen satt Olof Nilsson vid pianot i hemmastaden och berättade hur tacksam han var över uppskattningen från jazzklubben. Tillsammans med basisten Johannes Nästesjö, trummisen David Hahne och mycket lovande trumpetaren Tim Hansson bjöd Olof Nilsson på en kortare konsert inför alldeles för få öron. Vid det tillfället var tyvärr jazzklubben mer en konversationsklubb.

Annat var när Janne Ersson Big Band tog scenen i besittning. Det storbandet låter sig knappast överröstas.

Bandet gästade jazzklubben Kalmar Nyckel för två år sedan. Tänk att så mycket kan hända på ett par futtiga år. Dagens Janne Ersson-band börjar snart slå huvudet i taket - så bra är det. I sommar väntar Montreaux.

Då kommer alltså trumpetarna Claes Nilsson från Mönsterås och Glasriket Big Bands Andreas Svejebäck att frottera sig med världsartisterna.

Trumpethöjdaren Andreas Svejebäck bor sedan drygt två år i Växjö, för några veckor sedan spelade han för första gången i sin nya hemstad med Malmöbandet Monday night. Bara så Olof Nilsson vet - att ge en konsert på hemmaplan tillhör inte vanligheterna.

Till skillnad från Buddy Rich är Janne Ersson en trevlig prick - och en suverän storbandstrummis. Likheten är alltså inte bara en uppsättning Slingerland - givetvis med vit pärlemoinläggning.

Bör kanske också tillägga att det hölls årsmötesförhandlingar. Här spilldes ingen onödig tid. Allt var avklarat på lite drygt två minuter.

- Hade jag inte schabblat bort fyra-fem sekunder så hade det klarats av under två minuter, menar omvalde ordförade Hans Dunhed.

Mellan varven framträdde också Scandinavian 4 med swing och dansk gemyt.

Per-Henrik Cellton
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.