Icatoppen välkomnar konkurrens om matpriserna
Knappt två veckor har gått sedan Nina Jönsson kallades till ett möte med finansminister Elisabeth Svantesson (M) om hur de största mataktörerna Ica, Coop och Axfood kan hålla ned priserna.
– Jag har full respekt för att vi är i fokus nu. Jag såg mötet med finansministern mer som ett samtal än något annat, säger Nina Jönsson.
Det hela skedde i skuggan av SCB:s senaste siffra om att matpriserna stigit med 22,1 procent det senaste året, vilket bidrar mest till den ökade inflationen.
Tongångarna har varit hårda. Själv anser Nina Jönsson att det inte tjänar något till att försöka hitta syndabockar.
– Det är ingen idé att peka på vems fel det är. Händelsekedjan är svår och långtgående efter krigsutbrottet: elpriser, räntehöjningar, och varubrist, i synnerhet vete, har drabbat alla, såväl producenter som konsumenter.
Prissänkningar från flera aktörer
Sedan mötet med finansministern har det hänt mycket. Första draget kom från lågpriskedjan Lidl, med marknadsandelar på drygt 5 procent, som annonserade prissänkningar på tio procent för ett hundratal varor.
Finansministern reagerade positivt på beskedet och uppmanade andra kedjor att följa efter – både Ica och Coop tog rygg på Lidl.
Ica lovar att sänka priset till butikerna på över 300 varor med mellan 5 och 25 procent. Coop sänker priserna på grönsaker och frukt med 12 procent för medlemmar. Icas sänkningar träder i kraft tisdagen den 11 april och gäller i minst två månader.
TT: Sänkte ni priserna på grund av politikernas krav eller marknaden?
– Redan i början av året gjorde vi sänkningar på vardagsvaror, så det är en naturlig fortsättning att sänka priserna ytterligare under våren. Marknadsläget har också vänt, säger Nina Jönsson.
"Kommer synas för konsumenterna"
Hon tog över som vd för Ica-gruppen vid årsskiftet. Under sig har ägarbolaget 1 300 butiker med självständiga handlare som sätter sina lokala priser – ett faktum som är en del av Icas identitet men som i dagens läge även väcker frågor om och hur prissänkningarna kommer märkas i varje enskild butik.
– När vi gör en sådan åtgärd centralt och sänker priset till handlarna, så kommer det synas för konsumenterna, även om priserna kommer variera från butik till butik.
– Jag tror att våra handlare redan har börjat agera på marknaden.
Nina Jönsson berättar om hur hon ser på dagligvaruhandelns främsta utmaningar.
– Hela branschen upplever stora förluster nu och tappar i volym när kunderna köper mindre antal varor när de handlar och tar bort det som inte är nödvändigt.
Butiker i 286 kommuner
En brännande fråga i debatten har kretsat kring konkurrenssituationen inom svensk dagligvaruhandel. De tre största kedjornas marknadsandelar uppgår till drygt 90 procent, där Ica har runt 50 procent.
En maktställning som manifesteras i att Ica har butiker i 286 av landets 290 kommuner.
– Vi välkomnar konkurrens i alla lägen, säger Nina Jönsson.
– I en sådan här situationen är det viktigt att alla fokuserar på konsumenten och sänker priserna på vardagsvaror. Samtidigt bör man ha i åtanke att den lokala konkurrensen ser helt olika ut i Stockholm än vad den gör i exempelvis Örebro eller Kiruna.
Fakta: Matpriser i mars
Totalt sett ökade dagligvaror, som är en vidare kategori än mat, 0,7 procent under mars. Maten steg mer, 0,8 procent, jämfört med februari.
Jämfört med tolv månader tillbaka steg dagligvaror 14,6 procent och mat 17 procent. Kedjornas egna varor har ökat mer, 16,2 procent för dagligvaror på tolv månader.
De produktkategorier som stigit mest i mars är skafferivaror 2,2 procent, där produktgruppen mexikanskt ökat med hela 5,6 procent.
Desserter och mellanmål har ökat 1,6 procent, fisk och skaldjur med 1,6 procent samt färdigmat 1,3 procent.
Några varor har fallit i pris, som färska grönsaker, minus 2,3 procent, och frukt, minus 4,9 procent.
I februari var den samlade inflationen, prisförändringarna på årsbasis, 12 procent enligt måttet KPI. Det kan jämföras med prisökningstakten 11,7 procent månaden före.
Källa: Matpriskollen, Statistiska centralbyrån (SCB).