Allt fler techjättar lämnar Hongkong
Den omstridda nationella säkerhetslagen trädde i kraft den 30 juni och ålägger den som anses skyldig till omstörtande verksamhet, separatism, terrorism och samröre med utländska krafter hårda straff, i svåra fall livstids fängelse.
Pekings utfall mot demokratiaktivister i Hongkong har väckt oro hos proteströrelsen, inte minst då regimen anklagat vissa demonstranter för just terrorism. Bara timmar efter det att lagen trädde i kraft började också Hongkongpolisen gripa människor som hade burit på flaggor och plakat med självständighetsbudskap.
Kraftfull tillämpning
Nu uppmanar Hongkongs Pekingvänliga chefsminister Carrie Lam demokratiaktivister att hålla sig på mattan.
– Hongkongs regering kommer att tillämpa den här lagen kraftfullt, säger hon enligt AFP.
– Jag varnar radikala för att försöka bryta mot denna lag eller gå över gränsen, eftersom konsekvenserna är mycket allvarliga.
Samtidigt vänder hon sig mot beskrivningen att lagen skulle innebära slutet för den självstyrande regionens frihet.
– Nåja, ett sådant jämmer och elände är det inte, säger hon.
– Jag är övertygad om tilltron till "ett land, två system" och Hongkongs framtid kommer att öka, tids nog.
Kan censurera internet
På måndagskvällen lade Kina fram ett 116-sidigt dokument, som bland annat slår fast att staten ska få rätt att censurera Hongkongs internet, en sedan länge etablerad praktik på kinesiska fastlandet.
Polisen ges även utökade befogenheter i utredningar som har bäring på den nya säkerhetslagen.
Hongkong kontrollerades i över 150 år av Storbritannien. 1997 fördes makten över till Kina inom ramen för det så kallade sino-brittiska överlämningsavtalet, i vilket diktaturen Kina bland annat förbinder sig att upprätthålla demokratiska fri- och rättigheter i den tidigare brittiska kronkolonin till år 2047 ("ett land, två system").
Den nationella säkerhetslagen, som Kina infört genom att runda regionens egna lagstiftande församling, är ett flagrant brott mot överenskommelsen, enligt Storbritannien och en rad andra västländer.
Techjättar delar inte data
Kina anser å sin sida att avtalet är obsolet, och uppmanar omvärlden att sluta lägga näsan i blöt.
Skarpa reaktioner mot Kinas agerande i Hongkong kommer inte bara från regeringar i väst.
Techjättarna Facebook, Google och Twitter har meddelat att de inte längre kommer att lämna ut användardata på begäran av Hongkongs myndigheter. Även Zoom och Linkedin pausar sina aktiviteter i Hongkong, liksom den kinesiska sociala medie-appen Tiktok.
– Mot bakgrund av den senaste tidens händelser har vi beslutat oss för att sluta tillhandahålla Tiktok-appen i Hongkong, säger en talesperson för företaget till Reuters.
Fakta: Oro kring säkerhetslagen
I en analys av den nya nationella säkerhetslagen pekar Hongkongs advokatsamfund ut flera punkter som organisationen anser vara särskilt oroande.
Här är några av dem:
Enligt advokatsamfundet innehåller lagen flera bestämmelser som "tycks vara oförenliga" med Hongkongs grundlag ("Basic Law"), som reglerar områdets särskilda status. Organisationen uppmanar Hongkongs lokala styre att genast klargöra hur säkerhetslagen ska kunna tillämpas utan att bryta mot de konstitutionella rättighetsskydden i Basic Law.
Säkerhetslagen öppnar för myndigheter i Peking att hävda beslutsrätt över vissa fall i Hongkong och då kan misstänkta flyttas till Fastlandskina för att ställas inför rätta där. Det väcker oro över huruvida rätten till en rättvis rättegång kommer att respekteras, skriver advokatsamfundet.
De domare som avgör fall gällande den nya säkerhetslagen ska utses av Hongkongs lokala styre. Men valda domare kan tas bort från listan om de bedöms utgöra ett hot mot den nationella säkerheten. Det innebär att oberoendet för Hongkongs rättsväsende undergrävs, skriver advokatsamfundet.
Säkerhetslagen innebär att Pekings säkerhetstjänster nu kan verka öppet i Hongkong – och de kan agera utan att behöva respektera lokal lagstiftning.
De fyra brottskategorierna i säkerhetslagen innehåller svepande formuleringar som väcker oro för att de kan tillämpas på ett godtyckligt sätt.
Att brottet separatism kan begås även utan våldshandlingar kan innebära att enbart uttryckandet av stöd för självständighet kan ha kriminaliserats, skriver advokatsamfundet, som pekar på liknande osäkerhet kring brottet omstörtande verksamhet. Man oroar sig även för att brottsrubriceringen samröre med utländska krafter ska användas för att slå ner mot forskare, icke-statliga organisationer och medier och att även brottet stöd till terrorism kan användas mot personer som uppenbarligen inte haft något sådant uppsåt.
