Högern utmanar regeringens pensionstillägg
– Vi har kommit överens om ett bättre motalternativ. Regeringens förslag är dåligt på många olika vis, säger Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.
Överenskommelsen mellan Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) och Sverigedemokraterna (SD) består av tre delar. Sammanlagt kostar de tre delarna statskassan drygt 14 miljarder kronor.
Detta är "den största förstärkningen av pensionärernas ekonomi sedan det nuvarande pensionssystemet infördes", skriver de fyra partiernas ledare på DN Debatt.
Den första delen består av en höjning av garantipensionen och bostadstillägget från oktober i år. Det ska ge de sämst ställda pensionärerna en tusenlapp mer i månaden.
– Vi ger lika mycket pengar som regeringen till de pensionärer med allra mest ansträngd ekonomi, säger Kristersson.
Det handlar framförallt om ensamstående kvinnor som lever på garantipension.
"Som ett obstinat barn"
Den andra delen i överenskommelsen innebär att skatten på pension sänks för alla pensionärer från den 1 januari nästa år. Skattesänkningen innebär till exempel 200 kronor mer i plånboken per månad för de med en total pensionsinkomst på över 14 000 kronor, enligt de fyra partierna.
– Det här förstärker pensionen för alla Sveriges 2,3 miljoner pensionärer. Det är den största skillnaden, säger Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch.
Den tredje delen innebär att man inför en "gas" i pensionssystemet som innebär att utbetalningarna ökar i goda ekonomiska tider. Kristersson bedömer att "gasen" skulle kunna ge ett par hundralappar mer i plånboken i goda tider. Oppositionen räknar med att "gasen" kan vara på plats under 2023, eftersom den redan är utredd.
Kristdemokraterna tycker generellt att man ska göra upp om pensionsfrågor i riksdagens pensionsgrupp, där alla partier utom SD och V ingår. Men det har enligt Ebba Busch inte varit möjligt.
– Vi tycker fortfarande det är i pensionsgruppen vi ska göra den här typen av uppgörelser men det är Socialdemokraterna som likt ett obstinat barn har vägrat föra de samtalen, säger hon.
"Värnar arbetslinjen"
Ulf Kristersson pekar på att de tre delarna i överenskommelsen gör att alla pensionärer får stärkt ekonomi, till skillnad från regeringens förslag. Dessutom slipper man, enligt M-ledaren, oönskade marginaleffekter.
– Vi värnar arbetslinjen. Vi tar bort risken för marginaleffekter där den som skulle ha jobbat mera skulle kunna få mindre i pension än den som jobbat mindre, säger han.
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) håller inte med om att högerpartiernas förslag ger lika mycket till de sämst ställda pensionärerna som regeringens.
Han pekar på att regeringens föreslagna garantitillägg är skattefritt till skillnad från högerpartiernas höjning av garantipensionen.
– Dessutom kommer pengarna två månader senare, i oktober i stället för i augusti. Vi är i ett läge där pensionärerna behöver pengar här och nu, säger Shekarabi och pekar på prishöjningar på mat och energi.
Totalt räknar regeringen med att en miljon pensionärer får förstärkt ekonomi med i genomsnitt mer än 750 kronor per månad genom garantitillägget. Den första utbetalningen är tänkt att komma i augusti.
– Sedan är vi mer än gärna intresserade av att införliva garantitillägget i garantipensionen, säger ministern.
Han uppger att S även är intresserat av att diskutera skattesänkningar för pensionärer och en "gas" i pensionssystemet.
C ger inget besked
Högerpartierna bedömer att deras förslag har goda chanser att vinna över regeringens förslag om garantitillägg, när riksdagen ska fatta beslut senare i vår.
Det hänger dock på att Centern inte röstar på regeringens förslag utan lägger ned sina röster.
Centerpartiets Annie Lööf vill inte ge något besked om hur partiet kommer rösta när omröstningen sker den 15 juni.
– Det vi tycker är synd är att moderater respektive socialdemokrater lierar sig med respektive ytterkant och skapar därmed sköra majoriteter när man kan göra upp brett i pensionsgruppen som sett till att vi har långsiktiga trygga pensioner över tid.
C vill i sin budgetmotion också förstärka bostadstillägget, sänka skatten för pensionärer och stärka änkepensionen.
– Pensionärernas ekonomi avgörs av en rösts övervikt. Jag tycker inte att det i grunden är ett seriöst sätt att jobba. Utan vi kommer nu rösta på vår budgetmotion och hur vi gör i nästa steg det får vi ta ställning till när vi ser helheten, säger Lööf.
Fakta: Pensionsförslagen
Regeringen (i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet):
Regeringens pensionsförslag innebär en ny skattefri förmån, kallat garantitillägg. Det ska ges till pensionärer med lägst inkomster. För de som får upp till 11 846 kronor i månaden innebär förslaget ett garantitillägg på 1 000 kronor i månaden.
Totalt räknar regeringen med att en miljon pensionärer får förstärkt ekonomi med i genomsnitt mer än 750 kronor per månad genom garantitillägget. Den första utbetalningen är tänkt att komma i augusti.
Oppositionen:
Pensionsförslaget från Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna består av tre delar.
Garantipensionen höjs med 600 kronor per månad, för alla med en allmän pension under 14 000 kronor per månad. Förslaget kostar 3,7 miljarder kronor per år.
Konsumtionsstödet i bostadstillägget höjs med 350 kronor (för ensamboende, 175 kronor för sammanboende) till en kostnad av 1,4 miljarder kronor. Bostadstillägget är skattefritt. Båda förslagen ska införas i oktober i år.
Skatten på pension sänks för alla, och med 200 kronor per månad för de med en total pensionsinkomst över 14 000 kronor per månad från den 1 januari 2023. Sänkningen minskar offentliga sektorns inkomster med 6 miljarder kronor per år.
Inför en ”gas” i pensionssystemet. En sådan reform skulle, när tillgångarna i pensionssystemet är mer än 10 procent högre än skulderna, ge flera hundra kronor mer i månaden för en pensionär i vanliga inkomstlägen. Det skulle kosta 3,3 miljarder kronor per år.
Källa: Regeringen, DN Debatt