Annons

Havsfåglar hotas av jättelika öar av plast

Många av världens havsfåglar lever farligt. De hotas, förutom av fiskeflottornas drivgarn och av invasiva arter, också av en växande mängd plast i oceanerna. Nu visar en studie att arter som födosöker i Medelhavet och nordöstra Stilla havet utsätts för de största riskerna.
Vetenskap • Publicerad 5 juli 2023
Här finns världens största plastansamlingar i haven, 2023
Här finns världens största plastansamlingar i haven, 2023Foto: Björn Hellström/TT
Cookpetrellen är en liten havsfågel som bara häckar på några mindre öar utanför Nya Zeeland. Den rör sig över ett enormt område i Stilla havet och utsätts för stora faror när den passerar den väldiga plastvirveln mellan Hawaii och Kalifornien.
Cookpetrellen är en liten havsfågel som bara häckar på några mindre öar utanför Nya Zeeland. Den rör sig över ett enormt område i Stilla havet och utsätts för stora faror när den passerar den väldiga plastvirveln mellan Hawaii och Kalifornien.Foto: Paul Donald/TT
Stormfågeln är en av de havsfåglar som har granskats i en ny studie. Den hör hemma i Nordatlanten och norra Stilla havet.
Stormfågeln är en av de havsfåglar som har granskats i en ny studie. Den hör hemma i Nordatlanten och norra Stilla havet.Foto: Bethany Clark/TT

Plasten kan vara dödlig för fåglarna. De plockar upp mindre plastbitar i tron att det rör sig om något ätbart och de får även i sig plast via födan – fiskar och kräftdjur som av olika anledningar fått i sig mikroplaster.

I många fall kan fåglarna förgiftas av kemikalierna i plasten. Det förekommer också att deras tarmsystem och magsäckar blir så fulla med plast att fåglarna dör av förstoppning.

Plastvirvlar

Annons

Värst är läget i de områden där plast av olika anledningar, exempelvis havsströmmar, ansamlas i stora mängder.

Studien, som publiceras i Nature Communications, visar att några områden sticker ut, exempelvis den enorma plastvirveln mellan Hawaii och Kalifornien i östra Stilla havet. Den sträcker sig över 1 600 000 kvadratkilometer, tre och en halv gånger Sveriges yta. Merparten av plasten i virveln kommer från Kina och andra länder i östra Asien.

Ett annat farligt hav för havsfåglar är Medelhavet, som lyser rött på kartan över områden med stora koncentrationer av plast. Även södra Atlanten mellan Sydafrika och sydöstra Sydamerika är ett tydligt riskområde.

I studien har forskarna koncentrerat sig på de allra mest havsbundna av alla fåglar – stormfåglar och stormsvalor, liror och petreller.

Totalt 7 137 individuella fåglar från 77 arter har följts med olika typer av sändare när de rört sig över havsvidderna. Sedan har man räknat ut vilka arter som är mest i farozonen – de som redan från början är hotade av en rad andra faktorer och som är utsatta för den största exponeringsrisken, det vill säga födosöker i stor utsträckning i de värsta plastvirvlarna.

Fåglar i fara

Störst risk löper den baleariska liran (Puffinus mauretanicus) från västra Medelhavet och hawaiiliran (Puffinus newelli) från Hawaii. Båda är sedan tidigare akut hotade.

Därefter följer hawaiipetrellen (Pterodroma sandwichensis), medelhavsliran (Puffinus yelkouan) och cookpetrellen (Pterodroma cookii), den sistnämnda hemmahörande på öar utanför Nya Zeeland. Samtliga letar föda i mestadels plastfyllda vatten.

Ingen av arterna är välkända för en större allmänhet men har stor betydelse för det marina ekosystemet.

Det finns också områden med relativt små mängder plast, exempelvis Humboldtströmmen utanför västra Sydamerika, Kanarieströmmen utanför Västafrika och samtliga polarregioner. Här hotas inte havsfåglarna på samma sätt som i de utsatta områdena.

Havsfåglar

Havsfåglar är fåglar som tillbringar största delen av sitt liv till havs och mestadels söker föda i saltvatten. Cirka 300 arter brukar räknas in i begreppet.

Hit hör pingviner, albatrosser, petreller, liror, stormsvalor, sulor, skarvar, fregattfåglar, tropikfåglar, pelikaner, måsar, tärnor, labbar och alkor. Några av dessa, som exempelvis pingvinerna, albatrosserna, fregattfåglarna och alkorna är strikt marina, medan måsarna, pelikanerna och tärnorna omfattar både havslevande och sötvattenbundna arter.

Födan består i huvudsak av fisk, kräftdjur och bläckfiskar.

Källa: Nature Communications, Birdlife International

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons