Händelserna som splittrat relationen med Kina

Framför allt är det två händelser som fått relationen att luckras upp – bortförandet av förläggaren Gui Minhai och svensk polis ingripande mot en kinesisk familj på semester. När Gui Minhai nu tilldelas Tucholskypriset av Svenska Pen-klubben har Kina gått ett steg längre och hotat att porta svenska statsråd om de närvarar vid prisutdelningen.

Konflikten inleddes när den svensk-kinesiske bokförläggaren Gui Minhai kidnappades i Thailand i oktober 2015. Efter att ha varit försvunnen i ett antal månader dök han upp i kinesisk tv. I ett inslag berättade Gui Minhai att han återvänt frivilligt för att sona ett gammalt brott.

Han släpptes en kort period men greps igen – denna gång anklagad för att ha avslöjat kinesiska statshemligheter.

– Nu har ett år och tio månader gått och de kinesiska myndigheterna kommer att fortsätta att hantera det här fallet enligt lag. Det kommer att bli en rättegång i enlighet med lagen, säger Kinas Stockholmsambassadör Gui Congyou till TT.

Samtidigt har den svenska kritiken mot Kina vuxit sig starkare.

– I början var det ganska begränsad uppmärksamhet. Men sedan har det tillkommit fler och fler kritiska röster. Sedan har den kinesiska ambassaden varit oerhört aktiv i att försöka försvara sig. Men det har de gjort på ett klumpigt sätt. Varje gång ambassadören uttalar sig blir bilden av Kina mer negativ, säger Oscar Almén, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Den andra händelsen inträffade för lite drygt ett år sedan när en kinesisk familj skulle checka in på ett vandrarhem i centrala Stockholm. Familjen hade bokat ett rum dagen därpå men ville ha ett direkt. De nekades men stannade kvar för att övernatta i foajén. Polis tillkallades och familjen bars ut ur byggnaden. Efter händelsen utfärdade den kinesiska staten en resevarning för Sverige som motiverades med att turister behandlades illa.

Satirprogrammet "Svenska nyheter" följde upp nyheten med ett inslag som innehöll en fejkad informationsfilm om hur kulturkrockar undviks. Bland annat gavs råd till kinesiska turister om att inte bajsa utanför historiska byggnader. Den kinesiska staten reagerade genom att anklaga programmet för att ”försöka att vända det kinesiska folket mot den kinesiska regeringen".

– Det blev en väldigt stor grej i kinesiska medier. Och man ska komma ihåg att medierna är statskontrollerade. Det innebär att det koordinerats och är en del av en strategi. Resevarningar är ett vapen som Kina använder relativt frekvent när länder uttalar sig kritiskt mot Kina. Men det är svårt att veta om resevarningen hade dykt upp oavsett eller om man kan koppla det till Gui Minhai-fallet, säger Oscar Almén.

I våras riktades den kinesiska ilskan mot en ledarartikel om Taiwan i Nerikes Allehanda. Skribenten argumenterade för att Taiwan borde få delta som observatör vid ett WHO-möte i Genève. Kina reagerade då med att beskriva texten som "en allvarlig kränkning av de grundläggande principerna för svensk diplomati samt de grundläggande normerna i internationella förbindelser".

– De utmålar sig hela tiden som offer. Kina har alltid drabbats av olika saker och svensk media ljuger enligt ambassaden, säger Oscar Almén.

TT: Vad försöker Kina vinna på det?

– Det enda som hänt är att bilden av Kina blivit mycket sämre i Sverige. Jag tror det handlar om en brist på finkänslighet och känsla för hur det fungerar i ett demokratiskt land som Sverige.

Kinas Stockholmsambassadör hoppas att personerna som orsakat problem i de svensk-kinesiska relationerna "ändrar sin felaktiga inriktning".

– Vad gäller relationerna mellan Kina och Sverige tror vi på praktiskt samarbete. Våra relationer flyter faktiskt ganska bra, men på grund av svårigheter skapade av vissa individer i Sverige de senaste åren – personer som bara fokuserat på politiska och ideologiska skillnader – har det uppstått vissa hinder i våra politiska relationer och normala utbyten, säger Gui Congyou.